Tankar och reflektioner om tekniken på förskolan

När jag nu har tittat, undersökt och funderat på tekniken och dess användning på min fältstudieförskola inser jag att det finns en hel mängd av det i verksamheten. Tekniken finns i många av de saker som barnen använder sig av dagligen t.ex. pennor, saxar penslar, färger, pärlplattor och pärlor, toaletter, vattenkranar och bestick.

Ett annat tekniskt hjälpmedel som är flitigt använt på den förskola jag gjort mina fältstudier är digitalkameran. Mycket i verksamheten dokumenteras och visas för barn och föräldrar, i hallen finns en stor digital fotoram där alla kan se vad som hänt under dagen/veckan.

På förskolan finns också en mängd byggmaterial som exempelvis lego, jovoplattor, kapplastavar och en mängd återvinningsmaterial i form av tomma pappersrullar, kapsyler, trådrullar och plast bitar. Tekniken är även synlig i utemiljön bland spadar, hinkar, gungor, cyklar och pulkor.

Teknik menar Ginner & Mattson (1996) är då människan löser ett problem genom att tillverka en förlängning av våra fysiska och mentala förmågor/kapacitet. Enligt läroplanen för förskolan (2006), Lpfö 98, samt läroplanen för skolan (2006), Lpo 94, ska barn på ett lekfullt sätt få bekanta sig med tekniken och få ett naturligt förhållningssätt till den. De ska få pröva sig fram och experimentera samt utveckla en teknisk förståelse för att leva i dagens samhälle och utnyttja dess resurser.

Barnen på förskolan har stor möjlighet att experimentera och testa sig fram med hjälp av många olika material. Så gott som allt material finns lättåtkomligt och barnen kan själva välja när de vill arbeta med de olika sakerna. Under hösten -09 gjorde jag en del av min VFU, verksamhetsförlagda del av utbildning, på den här förskolan. Barnen fick då möjlighet att pröva på att måla med en mängd olika föremål. Bland annat små leksaksbilar och hjul från cyklarna som används på gården. Detta var ett mycket uppskattat arrangemang och blev aningen kladdigt.

I jämförelse med skolan lägger, enligt min uppfattning, förskolan mer fokus på att låta barnen upptäcka och lära med hjälpa av teknik. Ofta blir barnen lämnad ensamma utan någon vuxens närvaro. I skolan är dessa tillfällen färre till antalet men mer organiserade, planerade med en tanke för att nå ett förbestämt mål. Båda verksamheterna kanske skulle ta del av varandra och finna en gemensam lösning. Ett större samarbete mellan förskola och skola även här är en önskan från mig.

Referenser

Ginner, T. och Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.