Jag har tittat på tekniken på den förskola där jag gör mina fältstudier. Förskolan har bland annat en lekbänk där barnen får skruva isär gamla radioapparater, telefoner och andra saker som föräldrar gett till dem. Detta ger en första inblick i de sakers uppbyggnad som vi använder i vardagen, vilket jag tror kan generera i intresse för tekniska saker senare i livet. På förskolan tar de också tillvara på de resurser som finns, de sopsorterar och de saker som går att spara återanvänds i pysselverkstaden. Barnen och pedagogerna hjälps åt att ta övriga sopor till sopsorteringen där barnen får lära vad som sedan sker med soporna och vad de kan återanvändas till.
Utemiljön på förskolan främjar också upptäckar- och experimentlusten. Här finns diverse hjälpmedel till en rolig och inspirerande vattenlek, snickarverkstad, en mini biltvätt och bensinstation. De senare är uppbyggda av föräldraföreningen och ger en god bild av hur dessa saker fungerar ute i samhället.
Jag vill lägga mitt fokus på det temaarbete som genomfördes på förskolan under hösten -09. Temat var “vad är rörelse för dej?” och pedagogerna utgick från barnens tankar. Barnen fick prata om vad de tyckte rörelse var. De fokuserade då samtalet kring vatten, vind och luft vilket fick utgöra grunden för temaarbetet. Några av barnen ville pröva olika experiment ute och inne. Bland annat träddes snöre genom en kula som de sedan satte fart på genom att spänna snöret, båtar gjordes av bark som samlades i “mulleskogen”. Dessa provades sedan i en av de vattenbanor som finns på gården. Då båtarna lätt välte kom barnen på att de kunde binda ett snöre i masten att hålla i för stadga och eftersom det inte blåste kunde de blåsa på pappersseglen med sugrör. Ett barn föreslog att uppblåsta ballonger kunde fästas vid båtatna, o, de sedan släppte ut luften skulle båten fara iväg. Allt detta tycker jag visar på en stor experimentlusta på denna förskola.
Barnen tänkte förmodligen inte på detta som teknik men de fick en början till förståelse för hur exempelvis båtar fungerar. Som pedagog kan man fortsätta att arbeta med dessa teman anser jag. Vad har vi båtar till? Vad kan vi frakta på dem? Vad används de till ute i samhället? Detta är frågor som går att arbeta vidare med och som ger barnen en inblick i tekniken i samhället.
fredag 7 maj 2010
torsdag 6 maj 2010
Teknik på förskola och skola
För ett tag sen var jag ute på mina fältstudieplatser och tittade på deras arbete med teknik med hänsyn taget till det omgivande samhället som resurs.
Förskolan:
Då jag och Åsa (som också är med i denna blogg) är på samma förskola och gör våra fältstudier så är det ofrånkomligt att våra inlägg blir likartade. Detta eftersom vi givetvis fått se samma saker angående tekniken på förskolan.
Det märks att barnen som går på den här förskolan har ett intresse för konstruktioner, då de i stort sett varje gång vi har varit där byggt olika saker, med hjälp av olika material. Pedagogerna har medvetet samlat på sig mycket återvinningsmaterial som träklossar och papprör i olika storlekar med mera. Detta har pedagogerna fått via kontakter från bland annat närliggande företag som Rema och SCA i Mariestad.
Barnen på förskolan har tillsammans med pedagogerna varit och tittat på höghus som de sedan fått måla. Detta har pedagogerna tänkt utveckla genom att kanske besöka barnens egna hus och kanske jämföra dessa. Är det någon skillnad på deras boenden i konstruktionen? De har även funderingar på att ta med barnen och titta på till exempel domkyrkan och vattentornet som sedan barnen ska få försöka återskapa med hjälp av olika material.
Pedagogerna berättade även att de fått tag i gamla telefoner med mera, som de tänkt att barnen så småningom ska få skruva isär, för att försöka förstå hur dessa fungerar. De vill gärna att barnen ska få en liten avdelning med flera olika tekniksaker som barnen kan få plocka isär, men de menar på att det då också krävs att personalen blir medforskare tillsammans med barnen.
På förskolans innergård har de planer på att arrangera en ”utebygg” med saker som bland annat plåtburkar, plaströr och naturmaterial. Då förskolan har en mycket fin natur kring sig så utnyttjar de detta mycket genom att bygga kojor tillsammans med barnen. Barnen har även fått göra knopar.
Jag kan se att förskolan använder sig mycket av samhället som resurs i deras arbete med teknik och att de även tar hänsyn till barnens tankar och idéer, vilket är bra för att gynna barnens intresse för teknik. Jag anser att det är bra att man utnyttjar resurserna omkring verksamheten. Tekniken blir då säkert mer meningsfull för barnen då de lättare kan koppla det till tidiga erfarenheter.
Skolan:
Jag gör också mina fältstudier i en 1-3:a på en skola i Mariestad. Läraren har bara haft klassen i ett halvår, så hon tyckte inte att de hunnit med så mycket än. Men de har varit på studiebesök på industrin Electrolux, där eleverna fick se hur kylskåpen är konstruerade och hur de framställs. Detta menar Ginner (2009) är nyttigt för elever då de genom sådana studiebesök lättare kan förstå hur de ting vi har omkring oss faktiskt fungerar.
De har även lånat tekniklådor från Balthazar i Skövde. Lådorna innehåller olika experiment omkring bland annat: vatten, magnetism och luft. Detta har läraren bara hunnit göra med eleverna i årskurs sex än, men ska även göra det i 1-3:an.
Så småningom ska de ha ett tema om hälsa, där återvinning är en del. Då ska eleverna få åka till soptippen, där de bland annat ska få se återvinningsprocessen fungerar och hur en sopbil är konstruerad.
En annan lärare på skolan har gått en kurs på Högskolan i Skövde, där hon fick låna en robot. Hennes elever i årskurs sex, har fått göra egna program på roboten kring dess rörelse. Tyckte det lät spännande!
Jag tycker att de i skolan utnyttjar resurserna som finns i samhället och i den närliggande miljön, då de besökt industrier med mera. Man visar eleverna tekniken på ett konkret sätt, vilket är positivt.
Förskolan:
Då jag och Åsa (som också är med i denna blogg) är på samma förskola och gör våra fältstudier så är det ofrånkomligt att våra inlägg blir likartade. Detta eftersom vi givetvis fått se samma saker angående tekniken på förskolan.
Det märks att barnen som går på den här förskolan har ett intresse för konstruktioner, då de i stort sett varje gång vi har varit där byggt olika saker, med hjälp av olika material. Pedagogerna har medvetet samlat på sig mycket återvinningsmaterial som träklossar och papprör i olika storlekar med mera. Detta har pedagogerna fått via kontakter från bland annat närliggande företag som Rema och SCA i Mariestad.
Barnen på förskolan har tillsammans med pedagogerna varit och tittat på höghus som de sedan fått måla. Detta har pedagogerna tänkt utveckla genom att kanske besöka barnens egna hus och kanske jämföra dessa. Är det någon skillnad på deras boenden i konstruktionen? De har även funderingar på att ta med barnen och titta på till exempel domkyrkan och vattentornet som sedan barnen ska få försöka återskapa med hjälp av olika material.
Pedagogerna berättade även att de fått tag i gamla telefoner med mera, som de tänkt att barnen så småningom ska få skruva isär, för att försöka förstå hur dessa fungerar. De vill gärna att barnen ska få en liten avdelning med flera olika tekniksaker som barnen kan få plocka isär, men de menar på att det då också krävs att personalen blir medforskare tillsammans med barnen.
På förskolans innergård har de planer på att arrangera en ”utebygg” med saker som bland annat plåtburkar, plaströr och naturmaterial. Då förskolan har en mycket fin natur kring sig så utnyttjar de detta mycket genom att bygga kojor tillsammans med barnen. Barnen har även fått göra knopar.
Jag kan se att förskolan använder sig mycket av samhället som resurs i deras arbete med teknik och att de även tar hänsyn till barnens tankar och idéer, vilket är bra för att gynna barnens intresse för teknik. Jag anser att det är bra att man utnyttjar resurserna omkring verksamheten. Tekniken blir då säkert mer meningsfull för barnen då de lättare kan koppla det till tidiga erfarenheter.
Skolan:
Jag gör också mina fältstudier i en 1-3:a på en skola i Mariestad. Läraren har bara haft klassen i ett halvår, så hon tyckte inte att de hunnit med så mycket än. Men de har varit på studiebesök på industrin Electrolux, där eleverna fick se hur kylskåpen är konstruerade och hur de framställs. Detta menar Ginner (2009) är nyttigt för elever då de genom sådana studiebesök lättare kan förstå hur de ting vi har omkring oss faktiskt fungerar.
De har även lånat tekniklådor från Balthazar i Skövde. Lådorna innehåller olika experiment omkring bland annat: vatten, magnetism och luft. Detta har läraren bara hunnit göra med eleverna i årskurs sex än, men ska även göra det i 1-3:an.
Så småningom ska de ha ett tema om hälsa, där återvinning är en del. Då ska eleverna få åka till soptippen, där de bland annat ska få se återvinningsprocessen fungerar och hur en sopbil är konstruerad.
En annan lärare på skolan har gått en kurs på Högskolan i Skövde, där hon fick låna en robot. Hennes elever i årskurs sex, har fått göra egna program på roboten kring dess rörelse. Tyckte det lät spännande!
Jag tycker att de i skolan utnyttjar resurserna som finns i samhället och i den närliggande miljön, då de besökt industrier med mera. Man visar eleverna tekniken på ett konkret sätt, vilket är positivt.
Tankar och reflektioner om tekniken på förskolan
När jag nu har tittat, undersökt och funderat på tekniken och dess användning på min fältstudieförskola inser jag att det finns en hel mängd av det i verksamheten. Tekniken finns i många av de saker som barnen använder sig av dagligen t.ex. pennor, saxar penslar, färger, pärlplattor och pärlor, toaletter, vattenkranar och bestick.
Ett annat tekniskt hjälpmedel som är flitigt använt på den förskola jag gjort mina fältstudier är digitalkameran. Mycket i verksamheten dokumenteras och visas för barn och föräldrar, i hallen finns en stor digital fotoram där alla kan se vad som hänt under dagen/veckan.
På förskolan finns också en mängd byggmaterial som exempelvis lego, jovoplattor, kapplastavar och en mängd återvinningsmaterial i form av tomma pappersrullar, kapsyler, trådrullar och plast bitar. Tekniken är även synlig i utemiljön bland spadar, hinkar, gungor, cyklar och pulkor.
Teknik menar Ginner & Mattson (1996) är då människan löser ett problem genom att tillverka en förlängning av våra fysiska och mentala förmågor/kapacitet. Enligt läroplanen för förskolan (2006), Lpfö 98, samt läroplanen för skolan (2006), Lpo 94, ska barn på ett lekfullt sätt få bekanta sig med tekniken och få ett naturligt förhållningssätt till den. De ska få pröva sig fram och experimentera samt utveckla en teknisk förståelse för att leva i dagens samhälle och utnyttja dess resurser.
Barnen på förskolan har stor möjlighet att experimentera och testa sig fram med hjälp av många olika material. Så gott som allt material finns lättåtkomligt och barnen kan själva välja när de vill arbeta med de olika sakerna. Under hösten -09 gjorde jag en del av min VFU, verksamhetsförlagda del av utbildning, på den här förskolan. Barnen fick då möjlighet att pröva på att måla med en mängd olika föremål. Bland annat små leksaksbilar och hjul från cyklarna som används på gården. Detta var ett mycket uppskattat arrangemang och blev aningen kladdigt.
I jämförelse med skolan lägger, enligt min uppfattning, förskolan mer fokus på att låta barnen upptäcka och lära med hjälpa av teknik. Ofta blir barnen lämnad ensamma utan någon vuxens närvaro. I skolan är dessa tillfällen färre till antalet men mer organiserade, planerade med en tanke för att nå ett förbestämt mål. Båda verksamheterna kanske skulle ta del av varandra och finna en gemensam lösning. Ett större samarbete mellan förskola och skola även här är en önskan från mig.
Referenser
Ginner, T. och Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Genomförandet av fenomenet flyta - sjunka på förskolan
Den 17 mars var jag på förskolan och genomförde experimentet flyta/sjunka tillsammans med två barn. Med mig hade jag antal saker som flyter respektive sjunker (en studsboll, en kula, ett äpple, kniv plast - metall, gaffel plast – metall, ett lock).
Barnen fick till en början känna på studsbollen och kulan och försöka klura ut om de skulle flyta eller sjunka. Det var svårt att få barnen att förstå begreppen flyta respektive sjunka vilket gav mig utmaningen att få barnen medvetna om vad flyta respektive sjunka innebär.
– Den gick ner (sa ett av barnen om kulan).
Jag försökte på att tydligt sätt få barnen uppmärksamma på att de föremål vi stoppade ner i vattnet antingen höll sig till ytan eller for ner till botten. Genom att konkretisera detta och tydligt visa barnen gav jag dem begreppen flyta respektive sjunka. Under experimentets gång blev det tydligt att barnen förstod begreppen och kunde använda dem vid rätt tillfälle.
– Den sjönk – den sjönk inte (sa samma barn lite senare).
Utvärderingen som jag gjorde ett par veckor senare gav ett positivt besked. När jag för barnen visade sakerna jag tidigare använt vid experimentet sa de båda snabbt att den flöt om studsbollen, och den sjönk om kulan. Jag vill påstå att barnen här fått med sig två helt nya begrepp samt att de har en ökad förståelse för att vissa saker flyter respektive sjunker. Jag upplever att de mål vi hade med experimentet har uppnåtts och att barnen har fått med sig ny erfarenhet.
onsdag 5 maj 2010
Flyta/sjunka i förskola och skola
Jag har valt att sammanfatta och till viss del jämföra de lektionstillfällen jag haft i förskola och skola angående temat flyta/sjunka. Vi utgick från olika mål i förskolan och skolan. Förskolans mål var att barnen skulle vara: delaktiga i experimentet och att de skulle se att vissa föremål flyter respektive sjunker. I skolan ville vi att: Eleverna skulle kunna genomföra experimenten och att de skulle få en begynnande förståelse för varför vissa saker flyter och andra sjunker.
Förskolans mål uppfylldes mer än väl av de barnen jag hade i min grupp. Alla barnen var delaktiga och intresserade av vad som skulle hända med de föremål jag tagit med mig. Jag höll upp ett föremål i taget och barnen gissade om det flöt eller sjönk varpå vi provade om våra teorier stämde. När vi provat detta kom det oftast ett enkelt konstaterande från barnen att ”den flöt” eller ”den sjönk” utan så mycket reflektioner över varför det var så. Jag tror att det för dem var mest spännande att få se och konstatera att ”så här var det” Jörgen Dimenäs sa under sin föreläsning 10-01-21 att; ”En viktig del av lärandet är att få uppleva saker”, vilket de fick göra vid detta tillfälle.
I skolan fick eleverna först känna på alla saker och ställa en hypotes kring dem exempelvis korken jag hade med som några elever trodde skulle flyta för att ”den är lätt” medan någon var tveksam eftersom de trodde att ”den kan suga åt sig vatten”. vi delade upp sakerna i en flyter och en sjunker hög, där äpplet fick en plats i mitten eftersom eleverna var osäkra, och provade sedan vad som hände. Här blev det mer diskussioner än i förskolan. Äpplet flöt, fast det var stort och tungt, hur kunde det bli så? ”För att det sitter en träpinne på” trodde någon, ”det kanske sjunker om man delar på det” trodde någon annan. Lektionen avslutades med att eleverna fick prova vad som hände om de släppte en boll modellera i vattnet, något jag inte gjorde på förskolan. De konstaterade att den sjönk. Jag frågade dem då om de kunde komma på något sätt att få leran att flyta och de delades in i två grupper där de fick samarbeta för att räkna ut hur detta skulle gå till. Efter mycket funderande ( och några ledtrådar) kom de fram till att båtar flyter ”för att de är kupade”. De provade att forma leran till båtar och visst flöt de! För mig har det varit givande att genomföra dessa experiment med barnen/eleverna då jag fått träna mig i att både sätta namn på saker åt barnen /eleverna och att inte gå in för tidigt och hjälpa dem att komma fram till ett ”rätt” svar utan låta dem tänka och utforska själva.
Förskolans mål uppfylldes mer än väl av de barnen jag hade i min grupp. Alla barnen var delaktiga och intresserade av vad som skulle hända med de föremål jag tagit med mig. Jag höll upp ett föremål i taget och barnen gissade om det flöt eller sjönk varpå vi provade om våra teorier stämde. När vi provat detta kom det oftast ett enkelt konstaterande från barnen att ”den flöt” eller ”den sjönk” utan så mycket reflektioner över varför det var så. Jag tror att det för dem var mest spännande att få se och konstatera att ”så här var det” Jörgen Dimenäs sa under sin föreläsning 10-01-21 att; ”En viktig del av lärandet är att få uppleva saker”, vilket de fick göra vid detta tillfälle.
I skolan fick eleverna först känna på alla saker och ställa en hypotes kring dem exempelvis korken jag hade med som några elever trodde skulle flyta för att ”den är lätt” medan någon var tveksam eftersom de trodde att ”den kan suga åt sig vatten”. vi delade upp sakerna i en flyter och en sjunker hög, där äpplet fick en plats i mitten eftersom eleverna var osäkra, och provade sedan vad som hände. Här blev det mer diskussioner än i förskolan. Äpplet flöt, fast det var stort och tungt, hur kunde det bli så? ”För att det sitter en träpinne på” trodde någon, ”det kanske sjunker om man delar på det” trodde någon annan. Lektionen avslutades med att eleverna fick prova vad som hände om de släppte en boll modellera i vattnet, något jag inte gjorde på förskolan. De konstaterade att den sjönk. Jag frågade dem då om de kunde komma på något sätt att få leran att flyta och de delades in i två grupper där de fick samarbeta för att räkna ut hur detta skulle gå till. Efter mycket funderande ( och några ledtrådar) kom de fram till att båtar flyter ”för att de är kupade”. De provade att forma leran till båtar och visst flöt de! För mig har det varit givande att genomföra dessa experiment med barnen/eleverna då jag fått träna mig i att både sätta namn på saker åt barnen /eleverna och att inte gå in för tidigt och hjälpa dem att komma fram till ett ”rätt” svar utan låta dem tänka och utforska själva.
Varför kan båtar flyta?
Under redovisningen fick vi en fråga om varför båtar kan flyta och vi började då att diskutera kring att man inte bara kan räkna in densiteten av det material som båten är gjord av utan också räkna med den luft som finns i båten, vilket gör att båtens hela densitet blir lägre än vattnet. Utifrån ett inlägg som Malin lagt in hittade jag denna förklaring som kanske kan vara till hjälp:
"Hur kan båtar av järn flyta? Jo, de flyter eftersom det finns utrymmen i båten som innehåller luft. Luften väger mycket lite, så medeldensiteten kan vara mindre än vattnets. [...] Det är alltså medeldensiteten som är avgörande, inte densiteten av det material farkosten är gjord av. Föreställ dig en innerslang av gummi. Om den inte innehåller någon luft, så sjunker den i vattnet. Om du pumpar luft i slangen så väger den lika mycket (den väger i själva verket lite mer), men volymen ökar mycket. Densiteten är ju massa/volym, så densiteten minskar. När densiteten blir mindre än vattnets densitet så flyter slangen. Det är samma sak med en båt. Även om båten är gjord av järn (som har hög densitet och sjunker), så finns det utrymmen i en båt som innehåller luft (t.ex. kaptenens hytt). Så länge vattnet hindras komma in i dessa utrymmena flyter båten. Om det däremot kommer in vatten, t.ex. genom att båten kantrar, så sjunker båten." (Hämtat från http://www.fysik.org/Website/fragelada/index.asp?keyword=Arkimedes+princip, 2010-05-05 )
Hoppas att detta kunde ge en tydligare förklaring!
"Hur kan båtar av järn flyta? Jo, de flyter eftersom det finns utrymmen i båten som innehåller luft. Luften väger mycket lite, så medeldensiteten kan vara mindre än vattnets. [...] Det är alltså medeldensiteten som är avgörande, inte densiteten av det material farkosten är gjord av. Föreställ dig en innerslang av gummi. Om den inte innehåller någon luft, så sjunker den i vattnet. Om du pumpar luft i slangen så väger den lika mycket (den väger i själva verket lite mer), men volymen ökar mycket. Densiteten är ju massa/volym, så densiteten minskar. När densiteten blir mindre än vattnets densitet så flyter slangen. Det är samma sak med en båt. Även om båten är gjord av järn (som har hög densitet och sjunker), så finns det utrymmen i en båt som innehåller luft (t.ex. kaptenens hytt). Så länge vattnet hindras komma in i dessa utrymmena flyter båten. Om det däremot kommer in vatten, t.ex. genom att båten kantrar, så sjunker båten." (Hämtat från http://www.fysik.org/Website/fragelada/index.asp?keyword=Arkimedes+princip, 2010-05-05 )
Hoppas att detta kunde ge en tydligare förklaring!
Utvärdering
För att bedöma barnens och elevernas måluppfyllelse använde jag mig både av formativ och summativ bedömning, vilket ju faller sig ganska naturligt. Framförallt var våra mål utformade på ett sådant sätt den formativa bedömningen var mycket viktig.
Förskolan
Våra mål:
Vara delaktiga i experimentet.
Se att vissa föremål som flyter respektive sjunker.
Under själva aktiviteten var flickorna till en början ganska blyga men när vi bekantat oss lite med varandra var samtliga delaktiga och engagerade i experimentet. Det var också mycket tydligt att de fick många aha-upplevelser när de såg att vissa saker flöt och andra sjönk, framförallt när utfallet blev ett annat än vad de först trott som exempelvis med äpplet, som de trodde skulle sjunka men som flöt. Det var roligt att se.
När jag kom tillbaka till förskolan några veckor efter att jag genomfört aktiviteten var det roligt att höra vad barnen fått med sig av tillfället. Jag tog fram sakerna som vi undersökt och frågade först om de kom ihåg vad vi hade gjort, ”Ja, vi höll på med vatten” sa en av flickorna. Sedan frågade jag dem vad som hände när vi släppte ner sakerna i vattnet. ”Några saker flöt och andra saker sjunkte!” var ett av svaren jag fick samt ”Några hamnade uppe och några nere” var ett annat svar. Utifrån detta ser jag också att de börjar att anamma själva begreppen flyta och sjunka, vilket är positivt.
Flickorna var också denna gång mycket entusiastiska och uttryckte att de tyckte att det varit roligt med experimentet. Jag kan därför känna att det hade varit roligt att fortsätta detta arbete med att exempelvis låta dem få prova på experimentet med leran som vi genomförde i skolan. Jag tror också att det sedan hade varit roligt att fortsätta arbetet utifrån de vattenlevande djur som vi fokuserat på när vi arbetat med ämnesteorin.
Skolan
I skolan var detta våra mål:
Eleverna ska kunna genomföra experimenten.
Begynnande förståelse för varför vissa saker flyter och andra sjunker utifrån följande tre områden:
- om föremålet är tungt eller lätt
- föremålets material
- föremålets form
Jag såg mycket av måluppfyllelse i själva lärandetillfället genom att eleverna var mycket aktiva vid genomförandet av experimentet samt att de, i diskussionerna, också började diskutera kring den tre områdena i vårt mål.
När jag sedan kom tillbaka efter cirka två veckor använde jag mig av vår Concept Cartoon som diskussionsunderlag och detta var några av de svar jag fick:
Kring påståendet
”Lätta saker flyter. Tunga saker sjunker.”
- Nej, för en stor båt är ju tung.
- Det beror på vad den är gjord av.
- Ja, det är rätt. Jo, för att vattnet orkar inte att hålla upp tunga saker men lätta saker orkar det.
”Saker med luft i flyter.”
- Ja, för det är lätt så vattnet kan bära den.
- Vissa saker, för allt har ju luft i sig.
”Stora saker sjunker. Små saker flyter.”
- Beror på om de är lätta eller tunga.
- Nej, för en jättestor båt sjunker inte och en liten båt sjunker inte heller.
Jag tyckte personligen att Concept Cartoon var ett väldigt bra redskap att ta till och kunna luta sig mot. Genom att utgå från något konkret kändes det som att eleverna hade lättare för att resonera och uttrycka sina tankar. De spånade vidare utifrån de olika påståendena, vilket gjorde att många roliga och intressanta funderingar kom fram.
I de inledande intervjuerna var elevernas svar mest ”lätta saker flyter, tunga saker sjunker”, vilket jag tycker är intressant vid en jämförelse med deras tankar under och efter experimentet. Här ser jag att deras tankegångar har breddats och att de exempelvis börjar fundera kring begreppet densitet, även om de inte har just detta uttryck. Kanske vore det ett alternativ till fortsättning – att arbeta med densitet-begreppet?
Concept Cartoon
Detta är vår Concept Cartoon som är skapad utifrån elevernas svar på vår inledande intervjufråga; "Varför flyter vissa saker, medan andra sjunker?"
tisdag 4 maj 2010
Sammanfattning
Viktiga begrepp
När man arbetar med området ”flyta – sjunka” kommer man i kontakt med några viktiga begrepp:
Densitet/ Volymmassa är ett mått av ett ämnes täthet och anges i massa per volymenhet (ex. kg/ m3). För att räkna ut ett ämnes densitet används formeln:
Tryck är detsamma som "kraft per ytenhet" och mäts i pascal (Newton/ m2). För att beräkna trycket bör man veta kraften och arean av ett föremål. Exempel ”Lådan”; Om en låda väger 600kg är kraften på golvet 6000 Newton. Lådans area som vilar på golvet är 2m². Trycket på golvet är ett mått på hur stor kraft varje m² måste bära. (6000/2 = 3000Newton/ m²)
Trycket = Kraften/Arean Trycket = 6000N/ 2 m2 =3000N/ m2 (Pascal)
Förutsättningen för att ett föremål ska flyta är att det finns en tryckvariation i höjdled där trycket underifrån är större (Krister Karlsson, Muntlig kommunikation; 2010-02-22). Ju längre ner ett föremål sänks i vätten desto större tryck utsätts det för då även trycket ovanifrån ökar. Trycket från sidorna är alltid konstant.
Förenklad förklaring: ”om ett föremål ska kunna flyta måste det tränga undan samma mängd (kg) vatten” (Krister Karlsson, muntlig kommunikation, 2010-02-22). Det vatten som har trängts undan måste alltså väga lika mycket som föremålet. Ett föremål kan maximalt tränga undan sin volym i vatten. Har då föremålet en högre densitet än vattnet, kan inte samma volym vatten väga lika mycket föremålet och därav sjunker det.
Arkimedes princip gäller även i andra media än vätskor.
Materia
Den kemiska betäckningen för vatten är H2O; en syreatom och två väteatomer som tillsammans bildar en molekyl.
Vatten har olika egenskaper, bland annat:
Livet skulle inte kunna existera utan vatten. Mer än två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten, tänk då vad mycket liv det finns i vatten! Vårt fokus har varit Liv i vatten och hur dessa kan flyta respektive sjunka. (olika tekniker)
Vattenlevande organismer och hur dessa kan flyta respektive sjunka exempelvis
Flotation är en fysikalisk reningsprocess där man trycksätter vattnet och sedan för in luft med ett högre tryck. När man sedan släpper på trycket bildas det mikrobubblor som oönskade partiklar dras till och följer med bubblorna upp till ytan där de bildar ett slam som sedan håvas bort.
Bild: Tankekarta över hur vi ser på de olika områdena och hur dessa hör samman.
Referenser
ATEK. (2010). Produktkatalog: Flotation. [www]. Hämtad från <> Hämtat 2010-04-15.
Arvidsson Rosén, A. (1995). Naturlära : Mark vatten och luft. Förlag: Okänd.
Devonshire, H. (1994). Vatten. Stockholm: Berghs förlag.
Henriksson. A, (2000). Naturkunskap A. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Nationalencyklopedin. (2010). Sedimentation. Hämtad från Hämtat 2010-04-15.
Paulsson. B, (2008). Fysik Lpo 1. Båstad: TEFY Läromedel.
Vaccinationsguiden. (2010). Vattenrening. [www]. Hämtad från http://www.vaccinationsguiden.se/vaccinationsguiden/vattenrening.asp Hämtat 2010-04-15.
Wikipedia. (2010). Densitet. [www]. Hämtad från <>. Senast ändrad 2010-04-13. Hämtat 2010-04-15.
Wikipedia. (2010). Arkimedes princip. [www]. Hämtad från. Senast ändrad 2010-02-25. Hämtat 2010-04-15.
Wikipedia. (2010). Vatten. [www]. Hämtad från <>. Senast ändrad 2010-04-13. Hämtat 2010-04-15.
Wikipedia. (2010). Flotation. [www]. Hämtad från <>. Senast ändrad 2010-01-27. Hämtat 2010-04-15.
När man arbetar med området ”flyta – sjunka” kommer man i kontakt med några viktiga begrepp:
Densitet/ Volymmassa är ett mått av ett ämnes täthet och anges i massa per volymenhet (ex. kg/ m3). För att räkna ut ett ämnes densitet används formeln:
p = m/v
m = massa (kg) och v = volym (m3)
”Ju högre densitet ett ämne har desto större är mängden massa per volymenhet” (Wikipedia, 2010, Densitet).
m = massa (kg) och v = volym (m3)
Tryck är detsamma som "kraft per ytenhet" och mäts i pascal (Newton/ m2). För att beräkna trycket bör man veta kraften och arean av ett föremål. Exempel ”Lådan”; Om en låda väger 600kg är kraften på golvet 6000 Newton. Lådans area som vilar på golvet är 2m². Trycket på golvet är ett mått på hur stor kraft varje m² måste bära. (6000/2 = 3000Newton/ m²)
Trycket = Kraften/Arean Trycket = 6000N/ 2 m2 =3000N/ m2 (Pascal)
Förutsättningen för att ett föremål ska flyta är att det finns en tryckvariation i höjdled där trycket underifrån är större (Krister Karlsson, Muntlig kommunikation; 2010-02-22). Ju längre ner ett föremål sänks i vätten desto större tryck utsätts det för då även trycket ovanifrån ökar. Trycket från sidorna är alltid konstant.
(Paulsson, 2008)
Arkimedes princip säger att "ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av en uppåtriktad kraft, som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan" (Wikipedia, 2010, Arkimedes princip).
Förenklad förklaring: ”om ett föremål ska kunna flyta måste det tränga undan samma mängd (kg) vatten” (Krister Karlsson, muntlig kommunikation, 2010-02-22). Det vatten som har trängts undan måste alltså väga lika mycket som föremålet. Ett föremål kan maximalt tränga undan sin volym i vatten. Har då föremålet en högre densitet än vattnet, kan inte samma volym vatten väga lika mycket föremålet och därav sjunker det.
Arkimedes princip gäller även i andra media än vätskor.
Materia
Den kemiska betäckningen för vatten är H2O; en syreatom och två väteatomer som tillsammans bildar en molekyl.
Vatten har olika egenskaper, bland annat:
- Vatten är vätska vid rumstemperatur
- 3 aggregationstillstånd; fast (is), flytande (vatten) och gas (vattenånga)
- Vattnets densitet är högst vid +4 grader och is har lägre densitet än vatten (utvidgar sig när det fryser). Detta medför att när vattnet i en sjö kyls av under vintern, sjunker det fyragradiga vattnet ner till botten. När det sedan blir kallare och minusgrader kommer det mest nedkylda vattnet stanna vid ytan och frysa till is. Utan denna egenskap skulle många grunda sjöar bottenfrysa och många organismer dö.
- Vattenmolekylerna är sk. Dipoler, vilket gör vattnet till ett polärt ämne. Med dipol menas att en molekyl har en minusladdad och en plusladdad sida (se bild). Vatten är en dipol pga att syreatomen har större dragningskraft för elektronerna, vilket medför en svag minusladdning vid syreatomen och en svag plusladdning vid väteatomerna. Vi skulle vilja likna det vid små minimagneter som dras till varandra då en molekyls plussida dras till en annans minussida, därav orsakar ytspänning. På grund av att vatten är ett poklärt ämne är det också ett bra lösningsmedel för andra polära ämnen ex. salt och socker.
(Henriksson, 2004, Devonshire, 1994 och Wikipedia, 2010, Vatten)
Liv
Livet skulle inte kunna existera utan vatten. Mer än två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten, tänk då vad mycket liv det finns i vatten! Vårt fokus har varit Liv i vatten och hur dessa kan flyta respektive sjunka. (olika tekniker)
Vattenlevande organismer och hur dessa kan flyta respektive sjunka exempelvis
- Simblåsan hos benfiskar. Denna kan regleras så att den ställs in på ett speciellt djup – samma densitet som omgivande vatten.
- Hajar och andra sidan måste hålla sig i rörelse för att flyta men har hjälp av sin stora oljefyllda lever.
- Fett och späck kan också bidra till bättre flytförmåga t.ex. valar.
- Vissa djur som t.ex. sköldpaddan utnyttjar också mängden luft i lungorna för att reglera nivån i vattnet.
- Gelatinösa djur som maneter består till största del av vatten och ligger på så vis nära vattnets densitet.
- Vi har under handledning fått bekanta oss med ett för oss helt ny typ av bläckfisk (Nautilus – Pärlbåt) Denna i likhet med ortoceratiten har en snäcka innehållande luftkamrar där lufttrycket regleras.
- Bärplan kan vara avgörande för i vilket tempo djuret sjunker. Vissa djur har utskott som gör att de får större yta. På så sätt utnyttjar de trycket underifrån för att avgöra i vilket tempo det sjunker ner till botten.
(Stellan Sunhede, muntlig kommunikation; 2010-03-11)
Energi & Teknik
- Vatten som energi till livet; utan vatten skulle inget liv existera. Ex. två tredjedelar av din kropp består av vatten och för att överleva måste du få i dig ca 1,5 liter/dag. (Arvidsson Rosén, 1995)
- Den teknik som djuren utvecklat (se liv) och även människan anammat handlar om ”Jakten på föda och överlevnad” med minsta möjliga energiåtgång.
- Exempel på mänskliga uppfinningar för att spara på vår egen energi: Båtar, Flygplan, Flytvästar, Simma, Luftballong mm.
- I vattenrening finns också vissa processer som vi kan koppla till ”flyta-sjunka”:
Sedimentation är en metod eller teknik som används för att skilja ut uppslammade partiklar ur en vätska. Sedimentation är ett alternativ till filtrering eller centrifugering och lämpar sig bäst om vattnet innehåller tyngre partiklar då man utnyttjar tyngdkraften; vattnet får stå i bassänger tills de tyngre, oönskade partiklarna sjunker, vilka sedan kan tas bort. Sedimentation är en del av en reningsprocess och efterföljs ofta av någon form av kemisk reningsprocess.
(Nationalencyklopedin, 2010 och Vaccinationsguiden, 2010)
Flotation är en fysikalisk reningsprocess där man trycksätter vattnet och sedan för in luft med ett högre tryck. När man sedan släpper på trycket bildas det mikrobubblor som oönskade partiklar dras till och följer med bubblorna upp till ytan där de bildar ett slam som sedan håvas bort.
(ATEK, 2010 och Wikipedia, 2010, Flotation)
Referenser
ATEK. (2010). Produktkatalog: Flotation. [www]. Hämtad från <> Hämtat 2010-04-15.
Arvidsson Rosén, A. (1995). Naturlära : Mark vatten och luft. Förlag: Okänd.
Devonshire, H. (1994). Vatten. Stockholm: Berghs förlag.
Henriksson. A, (2000). Naturkunskap A. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Nationalencyklopedin. (2010). Sedimentation. Hämtad från
Paulsson. B, (2008). Fysik Lpo 1. Båstad: TEFY Läromedel.
Vaccinationsguiden. (2010). Vattenrening. [www]. Hämtad från http://www.vaccinationsguiden.se/vaccinationsguiden/vattenrening.asp Hämtat 2010-04-15.
Wikipedia. (2010). Densitet. [www]. Hämtad från <>. Senast ändrad 2010-04-13. Hämtat 2010-04-15.
Wikipedia. (2010). Arkimedes princip. [www]. Hämtad från
Wikipedia. (2010). Vatten. [www]. Hämtad från <>. Senast ändrad 2010-04-13. Hämtat 2010-04-15.
Wikipedia. (2010). Flotation. [www]. Hämtad från <>. Senast ändrad 2010-01-27. Hämtat 2010-04-15.
Besök på Balthazar och Naturskolan Aspö
”Det jag hör glömmer jag, det jag ser minns jag, det jag gör det kan jag”. (Kinesiskt ordspråk)
Detta ordspråk tycker vi fångar kärnan i Balthazars koncept. Här får barnen på ett lekfullt och konkret sätt prova på och lära sig om ämnen som innefattar naturvetenskap och teknik. 
På Balthazar får barnen komma i kontakt med många olika teman, som främst är utformat för barn i förskola och skola. De har även vissa öppettider för allmänheten. Bland annat har de nu en pågående utställning kring hjärtat där temat handlar om människokroppen. De har även andra mer bestående teman som universum och matteskatten. Genomgående i alla teman ser vi att det handlar om att skapa nyfikenhet och ett intresse hos barnen. 
Till Balthazar hör även Naturskolan Aspö. Genom studiebesöket på Aspö fick vi en större förståelse för hur mycket utomhuspedagogiken innefattar och att det på ett väldigt bra sätt kan integrera flera ämnen.
En tanke vi fick under besöket på Balthazar var att den planerade aktiviteten kring valt tema var intressant, men vi kan känna att det skulle vara bra om man fick mer information kring de mer fria aktiviteterna. Vissa av dessa var svåra att förstå, även för oss som vuxna. För att möjliggöra lärandet hos barnen tror vi att det är bra om en pedagog är med och förklarar eller att det finns information tillgänglig så att medföljande vuxen kan förklara om det uppstår frågor. Elfström (2008) menar att man som lärare bör fråga sig ”är de uppgifter barnen får meningsfulla”? Vi menar att en förutsättning för ett meningsfullt lärande är att eleverna ges möjlighet till förståelse. Samtidigt ser vi att Balthazar har en rolig och stimulerande miljö för barnen som skapar nyfikenhet och intresse.
Vi fick även ta del av ”English House” som vi tyckte var ett bra koncept. Något vi tar med oss därifrån är hur viktigt det är att barnen får ha roligt medans de lär.
Sammanfattningsvis känner vi att vi, genom besöken, har fått syn på en bra resurs som vi kan få användning för i framtiden. Vi ser det som positivt att det såväl erbjuds tillfällen till studiebesök, temalådor att låna, fortbildning samt att de kommer ut till skolorna för undervisning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)