Jag har tittat på tekniken på den förskola där jag gör mina fältstudier. Förskolan har bland annat en lekbänk där barnen får skruva isär gamla radioapparater, telefoner och andra saker som föräldrar gett till dem. Detta ger en första inblick i de sakers uppbyggnad som vi använder i vardagen, vilket jag tror kan generera i intresse för tekniska saker senare i livet. På förskolan tar de också tillvara på de resurser som finns, de sopsorterar och de saker som går att spara återanvänds i pysselverkstaden. Barnen och pedagogerna hjälps åt att ta övriga sopor till sopsorteringen där barnen får lära vad som sedan sker med soporna och vad de kan återanvändas till.
Utemiljön på förskolan främjar också upptäckar- och experimentlusten. Här finns diverse hjälpmedel till en rolig och inspirerande vattenlek, snickarverkstad, en mini biltvätt och bensinstation. De senare är uppbyggda av föräldraföreningen och ger en god bild av hur dessa saker fungerar ute i samhället.
Jag vill lägga mitt fokus på det temaarbete som genomfördes på förskolan under hösten -09. Temat var “vad är rörelse för dej?” och pedagogerna utgick från barnens tankar. Barnen fick prata om vad de tyckte rörelse var. De fokuserade då samtalet kring vatten, vind och luft vilket fick utgöra grunden för temaarbetet. Några av barnen ville pröva olika experiment ute och inne. Bland annat träddes snöre genom en kula som de sedan satte fart på genom att spänna snöret, båtar gjordes av bark som samlades i “mulleskogen”. Dessa provades sedan i en av de vattenbanor som finns på gården. Då båtarna lätt välte kom barnen på att de kunde binda ett snöre i masten att hålla i för stadga och eftersom det inte blåste kunde de blåsa på pappersseglen med sugrör. Ett barn föreslog att uppblåsta ballonger kunde fästas vid båtatna, o, de sedan släppte ut luften skulle båten fara iväg. Allt detta tycker jag visar på en stor experimentlusta på denna förskola.
Barnen tänkte förmodligen inte på detta som teknik men de fick en början till förståelse för hur exempelvis båtar fungerar. Som pedagog kan man fortsätta att arbeta med dessa teman anser jag. Vad har vi båtar till? Vad kan vi frakta på dem? Vad används de till ute i samhället? Detta är frågor som går att arbeta vidare med och som ger barnen en inblick i tekniken i samhället.
fredag 7 maj 2010
torsdag 6 maj 2010
Teknik på förskola och skola
För ett tag sen var jag ute på mina fältstudieplatser och tittade på deras arbete med teknik med hänsyn taget till det omgivande samhället som resurs.
Förskolan:
Då jag och Åsa (som också är med i denna blogg) är på samma förskola och gör våra fältstudier så är det ofrånkomligt att våra inlägg blir likartade. Detta eftersom vi givetvis fått se samma saker angående tekniken på förskolan.
Det märks att barnen som går på den här förskolan har ett intresse för konstruktioner, då de i stort sett varje gång vi har varit där byggt olika saker, med hjälp av olika material. Pedagogerna har medvetet samlat på sig mycket återvinningsmaterial som träklossar och papprör i olika storlekar med mera. Detta har pedagogerna fått via kontakter från bland annat närliggande företag som Rema och SCA i Mariestad.
Barnen på förskolan har tillsammans med pedagogerna varit och tittat på höghus som de sedan fått måla. Detta har pedagogerna tänkt utveckla genom att kanske besöka barnens egna hus och kanske jämföra dessa. Är det någon skillnad på deras boenden i konstruktionen? De har även funderingar på att ta med barnen och titta på till exempel domkyrkan och vattentornet som sedan barnen ska få försöka återskapa med hjälp av olika material.
Pedagogerna berättade även att de fått tag i gamla telefoner med mera, som de tänkt att barnen så småningom ska få skruva isär, för att försöka förstå hur dessa fungerar. De vill gärna att barnen ska få en liten avdelning med flera olika tekniksaker som barnen kan få plocka isär, men de menar på att det då också krävs att personalen blir medforskare tillsammans med barnen.
På förskolans innergård har de planer på att arrangera en ”utebygg” med saker som bland annat plåtburkar, plaströr och naturmaterial. Då förskolan har en mycket fin natur kring sig så utnyttjar de detta mycket genom att bygga kojor tillsammans med barnen. Barnen har även fått göra knopar.
Jag kan se att förskolan använder sig mycket av samhället som resurs i deras arbete med teknik och att de även tar hänsyn till barnens tankar och idéer, vilket är bra för att gynna barnens intresse för teknik. Jag anser att det är bra att man utnyttjar resurserna omkring verksamheten. Tekniken blir då säkert mer meningsfull för barnen då de lättare kan koppla det till tidiga erfarenheter.
Skolan:
Jag gör också mina fältstudier i en 1-3:a på en skola i Mariestad. Läraren har bara haft klassen i ett halvår, så hon tyckte inte att de hunnit med så mycket än. Men de har varit på studiebesök på industrin Electrolux, där eleverna fick se hur kylskåpen är konstruerade och hur de framställs. Detta menar Ginner (2009) är nyttigt för elever då de genom sådana studiebesök lättare kan förstå hur de ting vi har omkring oss faktiskt fungerar.
De har även lånat tekniklådor från Balthazar i Skövde. Lådorna innehåller olika experiment omkring bland annat: vatten, magnetism och luft. Detta har läraren bara hunnit göra med eleverna i årskurs sex än, men ska även göra det i 1-3:an.
Så småningom ska de ha ett tema om hälsa, där återvinning är en del. Då ska eleverna få åka till soptippen, där de bland annat ska få se återvinningsprocessen fungerar och hur en sopbil är konstruerad.
En annan lärare på skolan har gått en kurs på Högskolan i Skövde, där hon fick låna en robot. Hennes elever i årskurs sex, har fått göra egna program på roboten kring dess rörelse. Tyckte det lät spännande!
Jag tycker att de i skolan utnyttjar resurserna som finns i samhället och i den närliggande miljön, då de besökt industrier med mera. Man visar eleverna tekniken på ett konkret sätt, vilket är positivt.
Förskolan:
Då jag och Åsa (som också är med i denna blogg) är på samma förskola och gör våra fältstudier så är det ofrånkomligt att våra inlägg blir likartade. Detta eftersom vi givetvis fått se samma saker angående tekniken på förskolan.
Det märks att barnen som går på den här förskolan har ett intresse för konstruktioner, då de i stort sett varje gång vi har varit där byggt olika saker, med hjälp av olika material. Pedagogerna har medvetet samlat på sig mycket återvinningsmaterial som träklossar och papprör i olika storlekar med mera. Detta har pedagogerna fått via kontakter från bland annat närliggande företag som Rema och SCA i Mariestad.
Barnen på förskolan har tillsammans med pedagogerna varit och tittat på höghus som de sedan fått måla. Detta har pedagogerna tänkt utveckla genom att kanske besöka barnens egna hus och kanske jämföra dessa. Är det någon skillnad på deras boenden i konstruktionen? De har även funderingar på att ta med barnen och titta på till exempel domkyrkan och vattentornet som sedan barnen ska få försöka återskapa med hjälp av olika material.
Pedagogerna berättade även att de fått tag i gamla telefoner med mera, som de tänkt att barnen så småningom ska få skruva isär, för att försöka förstå hur dessa fungerar. De vill gärna att barnen ska få en liten avdelning med flera olika tekniksaker som barnen kan få plocka isär, men de menar på att det då också krävs att personalen blir medforskare tillsammans med barnen.
På förskolans innergård har de planer på att arrangera en ”utebygg” med saker som bland annat plåtburkar, plaströr och naturmaterial. Då förskolan har en mycket fin natur kring sig så utnyttjar de detta mycket genom att bygga kojor tillsammans med barnen. Barnen har även fått göra knopar.
Jag kan se att förskolan använder sig mycket av samhället som resurs i deras arbete med teknik och att de även tar hänsyn till barnens tankar och idéer, vilket är bra för att gynna barnens intresse för teknik. Jag anser att det är bra att man utnyttjar resurserna omkring verksamheten. Tekniken blir då säkert mer meningsfull för barnen då de lättare kan koppla det till tidiga erfarenheter.
Skolan:
Jag gör också mina fältstudier i en 1-3:a på en skola i Mariestad. Läraren har bara haft klassen i ett halvår, så hon tyckte inte att de hunnit med så mycket än. Men de har varit på studiebesök på industrin Electrolux, där eleverna fick se hur kylskåpen är konstruerade och hur de framställs. Detta menar Ginner (2009) är nyttigt för elever då de genom sådana studiebesök lättare kan förstå hur de ting vi har omkring oss faktiskt fungerar.
De har även lånat tekniklådor från Balthazar i Skövde. Lådorna innehåller olika experiment omkring bland annat: vatten, magnetism och luft. Detta har läraren bara hunnit göra med eleverna i årskurs sex än, men ska även göra det i 1-3:an.
Så småningom ska de ha ett tema om hälsa, där återvinning är en del. Då ska eleverna få åka till soptippen, där de bland annat ska få se återvinningsprocessen fungerar och hur en sopbil är konstruerad.
En annan lärare på skolan har gått en kurs på Högskolan i Skövde, där hon fick låna en robot. Hennes elever i årskurs sex, har fått göra egna program på roboten kring dess rörelse. Tyckte det lät spännande!
Jag tycker att de i skolan utnyttjar resurserna som finns i samhället och i den närliggande miljön, då de besökt industrier med mera. Man visar eleverna tekniken på ett konkret sätt, vilket är positivt.
Tankar och reflektioner om tekniken på förskolan
När jag nu har tittat, undersökt och funderat på tekniken och dess användning på min fältstudieförskola inser jag att det finns en hel mängd av det i verksamheten. Tekniken finns i många av de saker som barnen använder sig av dagligen t.ex. pennor, saxar penslar, färger, pärlplattor och pärlor, toaletter, vattenkranar och bestick.
Ett annat tekniskt hjälpmedel som är flitigt använt på den förskola jag gjort mina fältstudier är digitalkameran. Mycket i verksamheten dokumenteras och visas för barn och föräldrar, i hallen finns en stor digital fotoram där alla kan se vad som hänt under dagen/veckan.
På förskolan finns också en mängd byggmaterial som exempelvis lego, jovoplattor, kapplastavar och en mängd återvinningsmaterial i form av tomma pappersrullar, kapsyler, trådrullar och plast bitar. Tekniken är även synlig i utemiljön bland spadar, hinkar, gungor, cyklar och pulkor.
Teknik menar Ginner & Mattson (1996) är då människan löser ett problem genom att tillverka en förlängning av våra fysiska och mentala förmågor/kapacitet. Enligt läroplanen för förskolan (2006), Lpfö 98, samt läroplanen för skolan (2006), Lpo 94, ska barn på ett lekfullt sätt få bekanta sig med tekniken och få ett naturligt förhållningssätt till den. De ska få pröva sig fram och experimentera samt utveckla en teknisk förståelse för att leva i dagens samhälle och utnyttja dess resurser.
Barnen på förskolan har stor möjlighet att experimentera och testa sig fram med hjälp av många olika material. Så gott som allt material finns lättåtkomligt och barnen kan själva välja när de vill arbeta med de olika sakerna. Under hösten -09 gjorde jag en del av min VFU, verksamhetsförlagda del av utbildning, på den här förskolan. Barnen fick då möjlighet att pröva på att måla med en mängd olika föremål. Bland annat små leksaksbilar och hjul från cyklarna som används på gården. Detta var ett mycket uppskattat arrangemang och blev aningen kladdigt.
I jämförelse med skolan lägger, enligt min uppfattning, förskolan mer fokus på att låta barnen upptäcka och lära med hjälpa av teknik. Ofta blir barnen lämnad ensamma utan någon vuxens närvaro. I skolan är dessa tillfällen färre till antalet men mer organiserade, planerade med en tanke för att nå ett förbestämt mål. Båda verksamheterna kanske skulle ta del av varandra och finna en gemensam lösning. Ett större samarbete mellan förskola och skola även här är en önskan från mig.
Referenser
Ginner, T. och Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Genomförandet av fenomenet flyta - sjunka på förskolan
Den 17 mars var jag på förskolan och genomförde experimentet flyta/sjunka tillsammans med två barn. Med mig hade jag antal saker som flyter respektive sjunker (en studsboll, en kula, ett äpple, kniv plast - metall, gaffel plast – metall, ett lock).
Barnen fick till en början känna på studsbollen och kulan och försöka klura ut om de skulle flyta eller sjunka. Det var svårt att få barnen att förstå begreppen flyta respektive sjunka vilket gav mig utmaningen att få barnen medvetna om vad flyta respektive sjunka innebär.
– Den gick ner (sa ett av barnen om kulan).
Jag försökte på att tydligt sätt få barnen uppmärksamma på att de föremål vi stoppade ner i vattnet antingen höll sig till ytan eller for ner till botten. Genom att konkretisera detta och tydligt visa barnen gav jag dem begreppen flyta respektive sjunka. Under experimentets gång blev det tydligt att barnen förstod begreppen och kunde använda dem vid rätt tillfälle.
– Den sjönk – den sjönk inte (sa samma barn lite senare).
Utvärderingen som jag gjorde ett par veckor senare gav ett positivt besked. När jag för barnen visade sakerna jag tidigare använt vid experimentet sa de båda snabbt att den flöt om studsbollen, och den sjönk om kulan. Jag vill påstå att barnen här fått med sig två helt nya begrepp samt att de har en ökad förståelse för att vissa saker flyter respektive sjunker. Jag upplever att de mål vi hade med experimentet har uppnåtts och att barnen har fått med sig ny erfarenhet.
onsdag 5 maj 2010
Flyta/sjunka i förskola och skola
Jag har valt att sammanfatta och till viss del jämföra de lektionstillfällen jag haft i förskola och skola angående temat flyta/sjunka. Vi utgick från olika mål i förskolan och skolan. Förskolans mål var att barnen skulle vara: delaktiga i experimentet och att de skulle se att vissa föremål flyter respektive sjunker. I skolan ville vi att: Eleverna skulle kunna genomföra experimenten och att de skulle få en begynnande förståelse för varför vissa saker flyter och andra sjunker.
Förskolans mål uppfylldes mer än väl av de barnen jag hade i min grupp. Alla barnen var delaktiga och intresserade av vad som skulle hända med de föremål jag tagit med mig. Jag höll upp ett föremål i taget och barnen gissade om det flöt eller sjönk varpå vi provade om våra teorier stämde. När vi provat detta kom det oftast ett enkelt konstaterande från barnen att ”den flöt” eller ”den sjönk” utan så mycket reflektioner över varför det var så. Jag tror att det för dem var mest spännande att få se och konstatera att ”så här var det” Jörgen Dimenäs sa under sin föreläsning 10-01-21 att; ”En viktig del av lärandet är att få uppleva saker”, vilket de fick göra vid detta tillfälle.
I skolan fick eleverna först känna på alla saker och ställa en hypotes kring dem exempelvis korken jag hade med som några elever trodde skulle flyta för att ”den är lätt” medan någon var tveksam eftersom de trodde att ”den kan suga åt sig vatten”. vi delade upp sakerna i en flyter och en sjunker hög, där äpplet fick en plats i mitten eftersom eleverna var osäkra, och provade sedan vad som hände. Här blev det mer diskussioner än i förskolan. Äpplet flöt, fast det var stort och tungt, hur kunde det bli så? ”För att det sitter en träpinne på” trodde någon, ”det kanske sjunker om man delar på det” trodde någon annan. Lektionen avslutades med att eleverna fick prova vad som hände om de släppte en boll modellera i vattnet, något jag inte gjorde på förskolan. De konstaterade att den sjönk. Jag frågade dem då om de kunde komma på något sätt att få leran att flyta och de delades in i två grupper där de fick samarbeta för att räkna ut hur detta skulle gå till. Efter mycket funderande ( och några ledtrådar) kom de fram till att båtar flyter ”för att de är kupade”. De provade att forma leran till båtar och visst flöt de! För mig har det varit givande att genomföra dessa experiment med barnen/eleverna då jag fått träna mig i att både sätta namn på saker åt barnen /eleverna och att inte gå in för tidigt och hjälpa dem att komma fram till ett ”rätt” svar utan låta dem tänka och utforska själva.
Förskolans mål uppfylldes mer än väl av de barnen jag hade i min grupp. Alla barnen var delaktiga och intresserade av vad som skulle hända med de föremål jag tagit med mig. Jag höll upp ett föremål i taget och barnen gissade om det flöt eller sjönk varpå vi provade om våra teorier stämde. När vi provat detta kom det oftast ett enkelt konstaterande från barnen att ”den flöt” eller ”den sjönk” utan så mycket reflektioner över varför det var så. Jag tror att det för dem var mest spännande att få se och konstatera att ”så här var det” Jörgen Dimenäs sa under sin föreläsning 10-01-21 att; ”En viktig del av lärandet är att få uppleva saker”, vilket de fick göra vid detta tillfälle.
I skolan fick eleverna först känna på alla saker och ställa en hypotes kring dem exempelvis korken jag hade med som några elever trodde skulle flyta för att ”den är lätt” medan någon var tveksam eftersom de trodde att ”den kan suga åt sig vatten”. vi delade upp sakerna i en flyter och en sjunker hög, där äpplet fick en plats i mitten eftersom eleverna var osäkra, och provade sedan vad som hände. Här blev det mer diskussioner än i förskolan. Äpplet flöt, fast det var stort och tungt, hur kunde det bli så? ”För att det sitter en träpinne på” trodde någon, ”det kanske sjunker om man delar på det” trodde någon annan. Lektionen avslutades med att eleverna fick prova vad som hände om de släppte en boll modellera i vattnet, något jag inte gjorde på förskolan. De konstaterade att den sjönk. Jag frågade dem då om de kunde komma på något sätt att få leran att flyta och de delades in i två grupper där de fick samarbeta för att räkna ut hur detta skulle gå till. Efter mycket funderande ( och några ledtrådar) kom de fram till att båtar flyter ”för att de är kupade”. De provade att forma leran till båtar och visst flöt de! För mig har det varit givande att genomföra dessa experiment med barnen/eleverna då jag fått träna mig i att både sätta namn på saker åt barnen /eleverna och att inte gå in för tidigt och hjälpa dem att komma fram till ett ”rätt” svar utan låta dem tänka och utforska själva.
Varför kan båtar flyta?
Under redovisningen fick vi en fråga om varför båtar kan flyta och vi började då att diskutera kring att man inte bara kan räkna in densiteten av det material som båten är gjord av utan också räkna med den luft som finns i båten, vilket gör att båtens hela densitet blir lägre än vattnet. Utifrån ett inlägg som Malin lagt in hittade jag denna förklaring som kanske kan vara till hjälp:
"Hur kan båtar av järn flyta? Jo, de flyter eftersom det finns utrymmen i båten som innehåller luft. Luften väger mycket lite, så medeldensiteten kan vara mindre än vattnets. [...] Det är alltså medeldensiteten som är avgörande, inte densiteten av det material farkosten är gjord av. Föreställ dig en innerslang av gummi. Om den inte innehåller någon luft, så sjunker den i vattnet. Om du pumpar luft i slangen så väger den lika mycket (den väger i själva verket lite mer), men volymen ökar mycket. Densiteten är ju massa/volym, så densiteten minskar. När densiteten blir mindre än vattnets densitet så flyter slangen. Det är samma sak med en båt. Även om båten är gjord av järn (som har hög densitet och sjunker), så finns det utrymmen i en båt som innehåller luft (t.ex. kaptenens hytt). Så länge vattnet hindras komma in i dessa utrymmena flyter båten. Om det däremot kommer in vatten, t.ex. genom att båten kantrar, så sjunker båten." (Hämtat från http://www.fysik.org/Website/fragelada/index.asp?keyword=Arkimedes+princip, 2010-05-05 )
Hoppas att detta kunde ge en tydligare förklaring!
"Hur kan båtar av järn flyta? Jo, de flyter eftersom det finns utrymmen i båten som innehåller luft. Luften väger mycket lite, så medeldensiteten kan vara mindre än vattnets. [...] Det är alltså medeldensiteten som är avgörande, inte densiteten av det material farkosten är gjord av. Föreställ dig en innerslang av gummi. Om den inte innehåller någon luft, så sjunker den i vattnet. Om du pumpar luft i slangen så väger den lika mycket (den väger i själva verket lite mer), men volymen ökar mycket. Densiteten är ju massa/volym, så densiteten minskar. När densiteten blir mindre än vattnets densitet så flyter slangen. Det är samma sak med en båt. Även om båten är gjord av järn (som har hög densitet och sjunker), så finns det utrymmen i en båt som innehåller luft (t.ex. kaptenens hytt). Så länge vattnet hindras komma in i dessa utrymmena flyter båten. Om det däremot kommer in vatten, t.ex. genom att båten kantrar, så sjunker båten." (Hämtat från http://www.fysik.org/Website/fragelada/index.asp?keyword=Arkimedes+princip, 2010-05-05 )
Hoppas att detta kunde ge en tydligare förklaring!
Utvärdering
För att bedöma barnens och elevernas måluppfyllelse använde jag mig både av formativ och summativ bedömning, vilket ju faller sig ganska naturligt. Framförallt var våra mål utformade på ett sådant sätt den formativa bedömningen var mycket viktig.
Förskolan
Våra mål:
Vara delaktiga i experimentet.
Se att vissa föremål som flyter respektive sjunker.
Under själva aktiviteten var flickorna till en början ganska blyga men när vi bekantat oss lite med varandra var samtliga delaktiga och engagerade i experimentet. Det var också mycket tydligt att de fick många aha-upplevelser när de såg att vissa saker flöt och andra sjönk, framförallt när utfallet blev ett annat än vad de först trott som exempelvis med äpplet, som de trodde skulle sjunka men som flöt. Det var roligt att se.
När jag kom tillbaka till förskolan några veckor efter att jag genomfört aktiviteten var det roligt att höra vad barnen fått med sig av tillfället. Jag tog fram sakerna som vi undersökt och frågade först om de kom ihåg vad vi hade gjort, ”Ja, vi höll på med vatten” sa en av flickorna. Sedan frågade jag dem vad som hände när vi släppte ner sakerna i vattnet. ”Några saker flöt och andra saker sjunkte!” var ett av svaren jag fick samt ”Några hamnade uppe och några nere” var ett annat svar. Utifrån detta ser jag också att de börjar att anamma själva begreppen flyta och sjunka, vilket är positivt.
Flickorna var också denna gång mycket entusiastiska och uttryckte att de tyckte att det varit roligt med experimentet. Jag kan därför känna att det hade varit roligt att fortsätta detta arbete med att exempelvis låta dem få prova på experimentet med leran som vi genomförde i skolan. Jag tror också att det sedan hade varit roligt att fortsätta arbetet utifrån de vattenlevande djur som vi fokuserat på när vi arbetat med ämnesteorin.
Skolan
I skolan var detta våra mål:
Eleverna ska kunna genomföra experimenten.
Begynnande förståelse för varför vissa saker flyter och andra sjunker utifrån följande tre områden:
- om föremålet är tungt eller lätt
- föremålets material
- föremålets form
Jag såg mycket av måluppfyllelse i själva lärandetillfället genom att eleverna var mycket aktiva vid genomförandet av experimentet samt att de, i diskussionerna, också började diskutera kring den tre områdena i vårt mål.
När jag sedan kom tillbaka efter cirka två veckor använde jag mig av vår Concept Cartoon som diskussionsunderlag och detta var några av de svar jag fick:
Kring påståendet
”Lätta saker flyter. Tunga saker sjunker.”
- Nej, för en stor båt är ju tung.
- Det beror på vad den är gjord av.
- Ja, det är rätt. Jo, för att vattnet orkar inte att hålla upp tunga saker men lätta saker orkar det.
”Saker med luft i flyter.”
- Ja, för det är lätt så vattnet kan bära den.
- Vissa saker, för allt har ju luft i sig.
”Stora saker sjunker. Små saker flyter.”
- Beror på om de är lätta eller tunga.
- Nej, för en jättestor båt sjunker inte och en liten båt sjunker inte heller.
Jag tyckte personligen att Concept Cartoon var ett väldigt bra redskap att ta till och kunna luta sig mot. Genom att utgå från något konkret kändes det som att eleverna hade lättare för att resonera och uttrycka sina tankar. De spånade vidare utifrån de olika påståendena, vilket gjorde att många roliga och intressanta funderingar kom fram.
I de inledande intervjuerna var elevernas svar mest ”lätta saker flyter, tunga saker sjunker”, vilket jag tycker är intressant vid en jämförelse med deras tankar under och efter experimentet. Här ser jag att deras tankegångar har breddats och att de exempelvis börjar fundera kring begreppet densitet, även om de inte har just detta uttryck. Kanske vore det ett alternativ till fortsättning – att arbeta med densitet-begreppet?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)