Har nu varit ute på mina fältstudieplatser och tittat på teknik som används i undervisningen eller som skulle kunna användas, med hänsyn taget till det omgivande samhället som resurs.
Förskolan:
I förskolan har de varit ute och tittat på höghus, hur de är byggda och barnen har fått rita höghus. Pedagogerna har också en tanke om att barnen ska få gå ut och jämföra sina egna hus, för att de ska få en uppfattning om olika varianter/ konstruktioner av hus. De har också planer på att ta med barnen för att titta på andra byggnader som kyrka, vattentorn eller visa bilder på andra byggnader som barnen sedan ska få försöka att bygga med hjälp av tex. klossar, torn, återvinningsmaterial samt egna förslag från barnen. Detta är en grundtanke men vilken riktning arbetet kommer att ta menar de beror på barnens intresse och idéer.
Barnen på denna avdelning har jag iakttaget är mycket intresserade att bygga. Stor tillgång till byggmaterial finns vilket till mesta del består av återvinningsmaterial tex. träklossar i olika storlekar, papprör mm. Pedagogerna har också planer på att bygga en ”utebygg” där barnen kan bygga med återvinningsmaterial. De har i förrådet också gamla apparater som de tänker att barnen ska få undersöka och kanske plocks isär. Kojbygge är också något de arbetat mycket med.
I dessa olika aktiviteter kan jag se att man använder samhället som resurs då man går ut i samhället och undersöker/ iakttar byggnader, använder återvinningsmaterial samt arbetar med gamla apparater, närmiljön menar jag utnyttjas tex. vid kojbygge.
Skolan:
I den klass jag har fältstudier har de inte arbetat särskilt mycket med teknik. Det de har gjort är att de arbetat med konstruktion av olika slag. De har vikt papper i olika figurer (origami). Eleverna har också fått bygga torn, så höga och stadiga torn som möjligt torn av kaplastavar. Här används inte samhället resurser på samma sätt som i förskolan, men jag menar att man skulle kunna gå ut och titta på olika byggnader även här, för att se hur man bygger för att få en byggnad stadig.
Ginner & Mattsson (1996) tar upp flera exempel på hur man i teknik kan använda sig av samhäller som resurs, tex. studiebesök, observationer , låta barnen få plocka isär tekniska prylar för att se hur de är uppbyggda. De belyser också betydelsen av att utnyttja återvinningsmaterial i arbetet. Jag anser att genom att barnen/ eleverna får ta del av samhällets teknik och resurser, så blir tekniken meningsfull och intressant för dem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tyckte det var väldigt fyndigt att ta ut barnen och uppmärksamma dem på hur hus ser ut och därefter försöka återskapa en egen byggnad av vad de har sett ute! Det lät väldigt roligt och att arbetets fortsättning tar sin utgångspunkt efter barnens tankar, intressen och idéer. Kul att lärarna på förskolan anpassar och utgår från det som vi lever i och själva alltid är en del utav, samhället!
SvaraRaderaVilken bra idé att uppmärksamma byggnadskonstruktioner på det sätt de gjort i förskolan. Det är roligt att se att pedagogerna tar sin utgångspunkt i barnens intressen och att de inte är så fast styrda i sin planering, utan att de kan tänka sig att utveckla arbetet utifrån barnens tankar! Att använda sig av närmiljön tror jag verkar positivt för barnen då utgångspunkten blir ur deras egen vardag och erfarenheter. Jag tror även att det gör dem nyfikna och intresserade till att utforska mer.
SvaraRaderaDin beskrivning av skolans arbete kring teknik var intressant. Det de hittills sysslat med gällande tekniken är, enligt mig, bra. Men jag känner, precis som du, att de skulle kunna göra mycket mer. Det de gjort kan man ju lätt utveckla och jag tror säkert att eleverna skulle finna det intressant att få göra studiebesök eller titta på byggnader, precis som du nämnde.Varför inte undersöka vad som intresserar eleverna och sedan utgå från det? Då kan det bli riktigt bra!
SvaraRaderaDen sista kommentaren var det Malin Alvring som skrev.
SvaraRadera