Flyta - sjunka i skolan

Den 22/3-10 hade jag ett lärandetillfälle kring fenomenet flyta – sjunka i skolan. Vid detta tillfälle medverkade sex flickor och pojkar i 7års åldern.


Ett par veckor innan detta tillfälle gjorde jag en intervju med dessa elever, för att se hur deras förförståelse kring flyta – sjunka var. Då svarade faktiskt alla barn att tunga saker sjunker i vatten medans lätta saker flyter. En av eleverna sa att ”stenar sjunker för att de är tunga och pinnar flyter för att de är lätta”.

Vid lärandetillfället hade jag med mig olika föremål som eleverna skulle få ställa en hypotes kring, för att sedan se om det stämde. De föremål jag hade med var: en sked av metall, en sked av plast, en kula av glas, en skruv, ett äpple, en studsboll och en kork. Jag hade även med mig modellera som eleverna skulle forma så att den skulle kunna flyta.

Eleverna fick till en början benämna och känna på alla sakerna. Sedan delade vi in dem i olika högar beroende på om eleverna trodde att de flyter eller sjunker i vatten. De var osäkra eller inte överens om en del av sakerna, så då fick det bli en hög i mitten också. Alla trodde att plastskeden, studsbollen och korken skulle flyta. En pojke sa ”korken kommer att flyta för den väger inget”. Alla barn trodde att kulan, skeden i metall och stenen skulle sjunka. Om skeden i metall sa ett barn att ”den sjunker för att den är större och tyngre än plastskeden”. Gällande äpplet och skruven var barnen både oense och osäkra om dessa skulle flyta eller sjunka. Sjöberg (2000) anser att vissa av barns föreställningar kring sin tidigare erfarenhet kan man som lärare bygga vidare på, medans man kring vissa föreställningar inte kan det. Jag känner att de här eleverna har relativt goda föreställningar om varför vissa saker flyter, medans andra sjunker, då de pratade mycket om lätt/tungt, formen och materialet. Jag finner att deras föreställningar kring detta är lätta att bygga vidare på. Att man utvecklar deras perspektiv.

Därefter fick eleverna testa genom att släppa ner ett föremål i taget i vattnet. Deras teorier stämde, men de var väldigt fascinerade över att äpplet faktiskt flöt. ”Varför”? Frågade en elev, medans en annan elev kontrade med att ”för att äpplet är lätt”. En pojke hade en teori om att ”det kanske är en mask i äpplet som håller upp det”? Gällande skruven så konstaterades det att den sjönk för att den var gjord av stål.

Sedan fick de varsin klump med lera som de skulle få att flyta. De försökte på alla möjliga sätt. De formade den till ormar, pinnar, en kringla, bollar med mera. Inget flöt. Sedan var det en pojke som sa ” om man drar ut en propp ur en båt så kommer vattnet in och då blir det tungt så båten sjunker. Kanske kan man göra jättehöga kanter på leran så den flyter”? En annan pojke gör då leran tunn och skålformad och fick den att flyta. Alla försöker därefter göra likadant. Det var riktigt svårt att få den att flyta, men alla lyckades tillslut.

Eleverna visade stort engagemang under lärandetillfället och deras tidigare erfarenheter spelade stor roll. Jag tror att flertalet fick med sig nya positiva erfarenheter.