Reklektioner efter genomförande av "flyta-sjunka"-experimentet

Hur gick det?

• Skola
  

Eleverna fick först ställa en hypotes kring samtliga föremål; Vad tror flyter och vad tror ni sjunker? Jag hade då lappar där det stod ”flyter” och ”sjunker” på där de fick placera föremålen vid, enligt deras tankar, rätt lapp. (se bild)

Det kändes givande att arbeta utifrån en hypotes då vi, under experimentets gång, jämförde resultat och diskuterade kring utfallet i förhållande till den. Eleverna fick, på så vis, något konkret att diskutera kring samt att de tydligare kunde jämföra sina tidigare tankar med sin nyvunna upptäckt.

Elevernas resonemang kom hela tiden tillbaka till de tre områdena i vårt mål:

• Om föremålet är lätt eller tungt

• Föremålets form

• Föremålets material

En viktig tankeställare för mig var hur viktigt det är att jag kan uppfatta och se den kunskap som eleverna förmedlar. Exempelvis förklarade de ofta att ”den flyter för att den är av plast”, ”den sjunker för att den är av metall” eller ”den flyter för den ser ut som en båt”, vilket gjorde att jag fick sammanfatta deras tankar och ge dem uttrycken form och material.

Jag kände att vi hade gjort en bra och väl anpassad planering där eleverna gavs mycket utrymme att uttrycka egna tankar och diskutera med varandra. En lärdom för mig var också att se hur mycket lärande som barnens egna diskussioner ger, hur mycket de kan lära av och med varandra.

• Förskola

Även här anser jag att vår planering var väl anpassad då barnen inte hade samma förmåga att diskutera kring resultat. Det gick bra för dem att ställa en hypotes och de var väldigt ivriga att se resultaten. Efter detta var det mest bekräftelse och konstateranden av resultatet som var aktuellt; ”Den flöt!” alt. ”sjunker!”. Det var roligt att se barnens reaktioner när deras hypotes inte stämde med utfallet. Jag försökte då att få fram någon slags diskussion men det var svårt, de konstaterade bara resultatet. I slutet lät jag dem få prova och undersöka helt själva och det tyckte de var roligt.

Barnen trodde att äpplet skulle sjunka men "det flöt!"

Teknik

Fokus i detta inlägg kommer att ligga på förskoleverksamheten, både den där jag gör mina fältstudier men även kring sådant som jag sett på andra förskolor i min hemkommun. I och med denna kurs kan jag nästan inte undvika att se tekniken i det mesta, vilket är roligt då jag innan nästan inte reflekterat över vad som finns eller vilka möjligheter vi har att arbeta med teknik på förskolan.

På förskolan där jag gör mina fältstudier är de duktiga på att ta tillvara på de resurser som samhället ger, vilket jag i och för sig tycker att de flesta förskolor är. De tar tillvara på gamla material som barnen kan undersöka och arbeta med. På denna specifika förskola har de bland annat gjort olika konstruktioner med flaskor (se bild) och färgat vatten där barnen kan undersöka och observera vad som händer med vattnet. De har tagit tillvara på gamla däck som de har undersökt och även jämfört deras olika mönster (se bild). Av det jag kan se anser jag att mycket handlar om att skapa frågeställningar och nyfikenhet hos barnen genom olika konstruktioner.


I verkstaden, likväl som i ”byggen” finns det mycket olika material som tillåter barnen att konstruera och undersöka och det märks tydligt att den underliggande tanken är att det ska ske på barnens villkor, utifrån deras intressen. Den nya idén är nu att skapa en teknikverkstad, vilket jag vet finns på andra förskolor i kommunen, där barnen får möjlighet att undersöka olika tekniska apparater samt experimentera och plocka isär.

Denna förskola och många andra försöker att ta hjälp av samhället och de resurser som finns att tillgå också utanför förskolan. Ginner och Mattsson (1996) skriver om samverkan med samhället och menar på att det, när det gäller teknik, främst handlar om ett ökat samarbete med företag och industri där studiebesök är ”en bra metod” (s.160). Jag vet exempelvis en förskola som var på soptippen på studiebesök för att se vad som hände där. Överlag tycker jag att det finns möjligheter att göra mer studiebesök där barnen får komma i kontakt med olika tekniska lösningar i närmiljön som man sedan kan arbeta kring på förskolan.

Baltazar är ett annat forum som många har fått upp ögonen för som resurs. Dit åker de både på studiebesök samt att de vänder sig dit för tips om hur de kan lägga upp arbetet på förskolan. Många förskolor och skolor har också köpt in lådor med material därifrån som går att använda i den dagliga verksamheten. Lådor som behandlar vissa teman som exempelvis ljud, ljus och vatten.

Skogen är också en annan resurs som förskolorna utnyttjar mycket där barnen får undersöka, bygga och leka, vilket inrymmer mycket kontakt med teknik. Promenader i närmiljön erbjuder också mycket tillfällen att studera teknik; konstruktioner, verktyg, hjälpmedel, fordon, vagnar etc. Jag tror att det är viktigt att använda samhället som resurs i teknikundervisningen då barnen/ eleverna får ett avbrott från den traditionella förskole-/ skolmiljön och hittar andra forum för lärande. För att få en djupare förståelse, och därmed kunskap om ett område, måste barnen/ eleverna bli motiverade och engagerade. Det är därför viktigt att teknikarbetet känns betydelsefullt, att det är något de kan relatera till och ha nytta av.

Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Flyta - sjunka i skolan

Den 22/3-10 hade jag ett lärandetillfälle kring fenomenet flyta – sjunka i skolan. Vid detta tillfälle medverkade sex flickor och pojkar i 7års åldern.


Ett par veckor innan detta tillfälle gjorde jag en intervju med dessa elever, för att se hur deras förförståelse kring flyta – sjunka var. Då svarade faktiskt alla barn att tunga saker sjunker i vatten medans lätta saker flyter. En av eleverna sa att ”stenar sjunker för att de är tunga och pinnar flyter för att de är lätta”.

Vid lärandetillfället hade jag med mig olika föremål som eleverna skulle få ställa en hypotes kring, för att sedan se om det stämde. De föremål jag hade med var: en sked av metall, en sked av plast, en kula av glas, en skruv, ett äpple, en studsboll och en kork. Jag hade även med mig modellera som eleverna skulle forma så att den skulle kunna flyta.

Eleverna fick till en början benämna och känna på alla sakerna. Sedan delade vi in dem i olika högar beroende på om eleverna trodde att de flyter eller sjunker i vatten. De var osäkra eller inte överens om en del av sakerna, så då fick det bli en hög i mitten också. Alla trodde att plastskeden, studsbollen och korken skulle flyta. En pojke sa ”korken kommer att flyta för den väger inget”. Alla barn trodde att kulan, skeden i metall och stenen skulle sjunka. Om skeden i metall sa ett barn att ”den sjunker för att den är större och tyngre än plastskeden”. Gällande äpplet och skruven var barnen både oense och osäkra om dessa skulle flyta eller sjunka. Sjöberg (2000) anser att vissa av barns föreställningar kring sin tidigare erfarenhet kan man som lärare bygga vidare på, medans man kring vissa föreställningar inte kan det. Jag känner att de här eleverna har relativt goda föreställningar om varför vissa saker flyter, medans andra sjunker, då de pratade mycket om lätt/tungt, formen och materialet. Jag finner att deras föreställningar kring detta är lätta att bygga vidare på. Att man utvecklar deras perspektiv.

Därefter fick eleverna testa genom att släppa ner ett föremål i taget i vattnet. Deras teorier stämde, men de var väldigt fascinerade över att äpplet faktiskt flöt. ”Varför”? Frågade en elev, medans en annan elev kontrade med att ”för att äpplet är lätt”. En pojke hade en teori om att ”det kanske är en mask i äpplet som håller upp det”? Gällande skruven så konstaterades det att den sjönk för att den var gjord av stål.

Sedan fick de varsin klump med lera som de skulle få att flyta. De försökte på alla möjliga sätt. De formade den till ormar, pinnar, en kringla, bollar med mera. Inget flöt. Sedan var det en pojke som sa ” om man drar ut en propp ur en båt så kommer vattnet in och då blir det tungt så båten sjunker. Kanske kan man göra jättehöga kanter på leran så den flyter”? En annan pojke gör då leran tunn och skålformad och fick den att flyta. Alla försöker därefter göra likadant. Det var riktigt svårt att få den att flyta, men alla lyckades tillslut.

Eleverna visade stort engagemang under lärandetillfället och deras tidigare erfarenheter spelade stor roll. Jag tror att flertalet fick med sig nya positiva erfarenheter.

Flyta/sjunka i skolan

Fredagen den 12 mars 2010 var jag ute på skolan och genomförde ett lärandetillfälle med elever i årskurs 1. Ämnet för dagen var naturvetenskap och innehållet var flyta/sjunka. För att alla elever i klassen skulle få delta delades de in i två grupper med 5 elever i varje.

Till lektionen hade jag tagit med mig ett antal olika föremål som flyter respektive sjunker då de placeras i vatten. Studsboll, ödla, innebandyboll, suddgummi, plastfat, plastkniv, decilitermått, plaststrips (gula pinnen), plastkork, krokodil och leksaksbil (tranformers). Jag hade även med mig lera som eleverna själva skulle forma så att den flöt.

Eleverna var aningen otåliga och ville komma igång så fort som möjligt. Eleverna fick i tur och ordning ta varsitt föremål och ge sitt förslag på om den flöt eller sjönk. Sedan fick de lägga föremålet i vattnet och se om deras antagande stämde.

Efter att alla föremål hade placerats i vattnet och vi fått svar på vad som flöt och vad som sjönk fick eleverna varsin bit lera som de skulle forma så att den flöt. Dessvärre löste leran upp sig i vattnet och var oerhört svår att forma så att den kunde flyta. Men vi lyckades i alla fall få en bit till att flyta.

Jag valde att inte göra lektionerna för långa då det i grupperna finns elever som inte har förmågan att koncentrera sig för länge på en och samma sak. Enligt Wickman (2008) lyckas en lärare fånga fler elevers intresse om inriktningen är ett tilltalande material, vilket jag uppfattar att lyckades vid det här tillfället.

När jag några veckor senare dök upp för att diskutera med eleverna kring vad vi gjort och vad de mindes från vårt experiment fick jag många härliga kommentarer. Eleverna kom alla ihåg vad jag hade haft med mig och vad som flöt respektive sjönk. Men varför flyter vissa saker medan andra sjunker? De tre orden vi fokuserade på vid vår planering av lärandetillfället var material, form och tyngd mindes de fast inte utifrån de begreppen.

Här följer några citat;
”En badboll flyter för den är lätt och fylld med luft.”
”En stor boll flyter, men en stor sten sjunker”.
”Några lätta saker är det hål i och då kommer det in vatten och de blir tunga och sjunker.”

Jag upplever att eleverna i de båda grupperna var väldigt positiva, intresserade och fick med sig nya erfarenheter utifrån lärandetillfället.

Flyta/sjunka i förskolan

Fredagen den 12/3 -10 genomförde jag ett lärandetillfälle kring vårt tema flyta – sjunka tillsammans med barnen på en förskola i Mariestad där jag gör mina fältstudier . Vid tillfället medverkade två flickor och två pojkar i femårsåldern.


Jag hade tagit med olika saker som flyter respektive sjunker. Det var: en studsboll, en kork, en sked i metall, en liten sten, ett äpple och en skruv.

Till en början ville jag se vilka av dessa saker barnen själva trodde flöt eller sjönk. De fick även känna på varje sak för att få en uppfattning om dess form och tyngd med mera.

Alla barnen ansåg att studsbollen, korken och äpplet skulle flyta. På skeden var de väldigt osäkra och visste inte riktigt om den skulle flyta eller sjunka. De trodde definitivt att stenen och skruven skulle sjunka. Detta menar Wickman och Persson är viktigt då barnen sedan själva får se hur sanna deras påståenden är.

Efter att de sett vad av dessa saker som sjönk eller flöt i vattnet, så var de ändå väldigt fascinerade över att äpplet faktiskt flöt, då det var så stort och tungt. Och någon nämnde att: ”det ser ut som korken flyter för att den är mjuk.” Då barnen var så fascinerade över äpplet så testade vi vad som skulle hända om man borrade in skruven (som sjönk) i äpplet (som flöt), för att sedan se om äpplet fortfarande flöt. Barnen trodde då att det fortfarande skulle flyta eftersom äpplet är större än skruven. Och visst flöt det.

När jag frågade varför vissa av dessa saker flyter medans andra sjunker, så svarade de att: ”den som är tyngre sjunker” eller att ”det kanske har med formen att göra”? Genom detta finner jag att barnen visar på en viss förståelse kring varför vissa saker flyter på vattnet, medans andra saker sjunker.

Jag fann att barnen tyckte att var väldigt roligt och spännande med denna uppgift.

Teknik i förskola/skola

Har nu varit ute på mina fältstudieplatser och tittat på teknik som används i undervisningen eller som skulle kunna användas, med hänsyn taget till det omgivande samhället som resurs.

Förskolan:
I förskolan har de varit ute och tittat på höghus, hur de är byggda och barnen har fått rita höghus. Pedagogerna har också en tanke om att barnen ska få gå ut och jämföra sina egna hus, för att de ska få en uppfattning om olika varianter/ konstruktioner av hus. De har också planer på att ta med barnen för att titta på andra byggnader som kyrka, vattentorn eller visa bilder på andra byggnader som barnen sedan ska få försöka att bygga med hjälp av tex. klossar, torn, återvinningsmaterial samt egna förslag från barnen. Detta är en grundtanke men vilken riktning arbetet kommer att ta menar de beror på barnens intresse och idéer.

Barnen på denna avdelning har jag iakttaget är mycket intresserade att bygga. Stor tillgång till byggmaterial finns vilket till mesta del består av återvinningsmaterial tex. träklossar i olika storlekar, papprör mm. Pedagogerna har också planer på att bygga en ”utebygg” där barnen kan bygga med återvinningsmaterial. De har i förrådet också gamla apparater som de tänker att barnen ska få undersöka och kanske plocks isär. Kojbygge är också något de arbetat mycket med.

I dessa olika aktiviteter kan jag se att man använder samhället som resurs då man går ut i samhället och undersöker/ iakttar byggnader, använder återvinningsmaterial samt arbetar med gamla apparater, närmiljön menar jag utnyttjas tex. vid kojbygge.

                                          

Skolan:
I den klass jag har fältstudier har de inte arbetat särskilt mycket med teknik. Det de har gjort är att de arbetat med konstruktion av olika slag. De har vikt papper i olika figurer (origami). Eleverna har också fått bygga torn, så höga och stadiga torn som möjligt torn av kaplastavar. Här används inte samhället resurser på samma sätt som i förskolan, men jag menar att man skulle kunna gå ut och titta på olika byggnader även här, för att se hur man bygger för att få en byggnad stadig.

Ginner & Mattsson (1996) tar upp flera exempel på hur man i teknik kan använda sig av samhäller som resurs, tex. studiebesök, observationer , låta barnen få plocka isär tekniska prylar för att se hur de är uppbyggda. De belyser också betydelsen av att utnyttja återvinningsmaterial i arbetet. Jag anser att genom att barnen/ eleverna får ta del av samhällets teknik och resurser, så blir tekniken meningsfull och intressant för dem.

Flyta/sjunka-Skolan

Onsdag 17/3-10 genomförde jag ett lärandetillfälle kring fenomenet flyta-sjunka i en förstaklass i skolan. Fem elever fick testa om olika föremål (kork,äpple,skruv,kula,studsboll,plast-tuggummipaket) flöt eller sjönk, samt prova att få en klump med lera att flyta genom att forma den.


Innan fick eleverna tillsammans fundera kring vilka av föremålen som de trodde skulle flyta eller sjunka. Alla var eniga om vilka föremål som skulle flyta respektive sjunka förutom studsbollen som en pojke trodde skulle sjunka.

Tankarna visade sig stämma överens med resultatet i alla av fallen, förutom att äpplet flöt fast eleverna trodde att det skulle sjunka och studsbollen flöt vilket en elev trodde skulle sjunka. Alla elever var liksom i förskolan förvånade och fascinerade över att äpplet flöt ” kanske för att det var trä på”, ”för att det är frukt” eller ” om man skär man sönder det i bitar kanske det sjunker” var kommentarer som kom upp.

En pojke sa ” sten sjunker för att det är tungt, men vulkanstenar flyter för de har hål i sig” Detta tycker jag visar på en viss förmåga att integrera och se sammanhang mellan olika situationer. Andersson(2008) menar att det är viktigt att undervisa så att elever försöker integrera och sätta samman information själva och bli medvetna om att de kan göra det själva.

Leran fick eleverna diskutera och forma tillsammans i två grupper. Båda grupperna gjorde leran platt för att få den att flyta, vilket den inte gjorde. Ena gruppen formade då leran till en lång mask eller en pinne (en elev visste att pinnar flyter ju) en den sjönk, den andra gruppen formade leran mera som en båt vilket nästan fick leran att flyta.

Vi försökte då att tillsammans forma den som en båt med höga kanter, då flöt den!

Eleverna visade på intresse och engagemang och jag menar att de visade på förståelse för att tungt/ lätt, form och material har betydelse för om föremål flyter eller sjunker. Jag tycker att det till skillnad mot förskolan märks att de äldre har mer erfarenhet att relatera till

Flyta/Sjunka-Förskolan

Fredagen den 12/3-10 genomförde jag ett lärandetillfälle kring fenomenet flyta-sjunka i förskolan. Fyra femåriga barn fick testa om olika föremål flöt eller sjönk (äpple, studsboll, kork, sked, skruv).


Innan fick barnen känna på all sakerna och tillsammans fundera kring vilka av föremålen de trodde flöt eller sjönk och lägga i två högar. Det visade sig att barnen hade lite delade meningar kring detta, så vi fick göra en mellanhög där de var oense eller osäkra.

Det som barnen blev mest förvånade och fascinerade av under experimentet var att äpplet flöt, vilket alla barn innan var överens om skulle sjunka. En flicka sa ” jag trodde att äpplet var för tungt för att flyta”.

Efteråt pratade vi om varför de trodde att vissa föremål sjunker medan andra flyter. Flera olika teorier kom då upp till exempel: ” saker som låter hårt sjunker” och ” kanske formen spelar roll”. Detta tycker jag var kloka svar och reflektioner av små barn.

En flicka relaterade även experimentet till en annan situation och sa ”jag vet varför fiskar flyter” varför då sa jag ”de flyter för att de simmar”.

Barnen tycker jag visade på intresse och engagemang för denna uppgift och visade på en viss förståelse för att tungt/ lätt, form och material har betydelse för om föremål flyter eller sjunker.

Lektionsplanering flyta - sjunka

Skolan

Övergripande mål:

* Utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenser av olika teknikval.
* Kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt kunna jämföra sina förutsägelser med resultatet.
* Ha kunskap om vattnets egenskaper.

Konkreta mål:

* Eleverna ska kunna genomföra experimenten.
* Begynnande förståelse för varför vissa saker flyter och andra sjunker utifrån följande tre områden:

• om föremålet är tungt eller lätt
• föremålets material
• föremålets form
  

Genomförande:

Visar eleverna föremålen. Låta eleverna ställa hypotes. Eleverna får prova vilka föremål som flyter- sjunker. Diskutera resultatet. Visar leran. Kan ni få den att flyta?

Förskolan:

Övergripande mål:

* Utvecklar förståelse för […] enkla naturvetenskapliga fenomen.
* Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

Konkreta mål:

* Vara delaktiga i experimentet.
* Se att vissa föremål som flyter respektive sjunker.

Genomförande:

Visar på olika föremål 5-6 stycken, frågar barnen vilka de tror flyter eller sjunker. Delar upp i två grupper vilka föremål de tror sjunker och vilka de tror flyter. Provar detta i vatten. Delar på nytt upp föremålen i två grupper för att se om barnens tankar stämde.