Didaktiska begrepp 2010-01-29

Naturvetenskap: Vi har tidigare inte tänkt på att naturvetenskap innefattar så mycket. För att definiera naturvetenskapsbegreppet använder vi oss av Sjöbergs (2005) 4 argument; ekonomi, kultur, demokrati samt nyttoargument.

Naturvetenskap kan ses antingen som en del av vårt kulturarv eller ett vetenskapligt sätt att försöka förstå och skapa mening i tillvaron, det är något som även Sjöberg (2005) påtalar. Wickman och Persson (2009) lägger även till det moraliska argumentet. Vi tror att många elever inte har fått med sig nyttoaspekten och argumentet att naturvetenskapen är ett kulturarv och hör till demokratin utan i skolan har eleverna mest hört ekonomiargumentet och att de behöver det för att kunna läsa vidare, därav tror vi att eleverna lätt uppfattar naturvetenskap som ett tråkigt ämne som de inte ser meningen med.

Teknik: Är en viktig del av vår vardag. Ginner (1996) menar att tekniken är konstgjord och skapad av människan. Teknik är så mycket som vi tror att människor till vardags inte tänker på till exempel tekniskutrustning, hjälpmedel, penna, kläder och mycket mer. Teknik kan av den anledningen vara svår att definiera. Vi tänker att teknik även skulle kunna vara hur vi använder olika föremål. Vi tycker att Ginner definierar teknikbegreppet på ett bra sätt då han skriver att ”teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter människan utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”.

Anna- Stina Ahlrik (muntlig kommunikation 2010-01-28) benämnde teknik som ”know how” medan hon benämnde naturvetenskapen som ”know why” Vi anser att dessa två är beroende av varandra. Andersson (2008) skriver om ”system NTS”, ur kopplingar mellan natur, teknik och samhälle är viktiga för en hållbarutveckling. Vi tänker att det då borde vara en grund för hur lärare lägger upp sin undervisning.

Ämnesdidaktik: Andersson (2008) skriver också om att man som lärare både måste fokusera på delar och helhet, då det både krävs specialiserat kunnande samtidigt som det måste sättas in i ett sammanhang för att ge en större förståelse för naturvetenskapen. I såväl förskolan och skolan anser vi att lärarna borde titta mer på läroplaner och kursplaner under planeringen av innehållet i undervisningen. Vi ser även att lärarna på de olika enheterna borde samarbeta mer för att få en röd tråd genom hela undervisningsprocessen i naturvetenskap. Nyckelordet som vi ser för ämnesdidaktiken och som även nämns i de flesta böckerna är integrering av flera ämnen i undervisningen och vi tror att tema skulle kunna vara ett bra arbetssätt. Det har dock riktats en del kritik mot tema arbeten då det kan ge en ytlig kunskap. Vi tror ändå att lärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur eleverna tar till sig kunskaperna. I ämnesdidaktiken är, enligt Sjöberg (2005), vad, hur och varför centrala frågor. Vi tycker att det är viktigt att läraren funderar över vilka val den gör och även kopplar undervisningen till vardagen och det omkringliggande samhället.

Ämnesteori: Vi ser att läraren behöver ha goda kunskaper i ämnet för att kunna undervisa inom ämnet. Wickman och Persson (2009) ger ett exempel på två olika lärare med olika kunskapsbas i botten. Båda kan ge en god undervisning och de menar att olika erfarenheter och förutsättningar hos läraren bidrar till en god undervisning.

Vi har även samtalat kring genus och teknik, ska man skilja pojkar och flickor åt i undervisningen eller hur anpassar man undervisningen för att passa alla?

Alla människor har olika förutsättningar och behov vilket gör att naturvetenskap och teknik kan ha olika betydelse från person till person, kultur till kultur. Vi tänker att det då även är viktigt att som lärare ha ett visst specialpedagogiskt förhållningssätt i undervisningen med eleverna för att möta alla elever.