Tankar efter min intervju.

Efter mina intervjuer igår märker jag att den allmänna förståelsen kring ”flyta-sjunka”-fenomenet var att ”lätta saker flyter medan andra sjunker”. En tjej uttryckte dock att ”saker som innehåller luft flyter…ja…som en badring du vet”, vilket jag tyckte var en bra iakttagelse. Detta var dock det enda svar som jag fick där eleverna inte pratade om lätta kontra tunga saker. Vad roligt att ni fått andra svar! :)

Med elevernas svar i bakhuvudet känner jag mig nöjd över att vi tänkt utmana barnen med ”lerexperimentet” också då jag tror detta kan vidga deras syn och ge dem en tanke om konstruktion och form också.

Jag tycker precis som ni andra att inledande intervjuer är väldigt givande då jag får en annan bild av elevernas förförståelse och intressen. På detta sätt har jag en utgångspunkt från vilken jag kan utmana barnen till ny och fördjupad kunskap (proximala zonen). Wickman och Persson (2008) skriver att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, vilket vi också kan läsa i läroplanerna. Genom att göra intervjuer med barnen/eleverna tror jag att jag också tydligare kan se deras förutsättningar och behov och arbeta utifrån och mot dessa.

"Undervisning, etik, samhälle" 2010-02-25

Utifrån Ginner (1996), Andersson (2008) och även Susannes föreläsning har vi idag diskuterat kring olika områden:

• Det blir tydligt att NO har många etiska beröringspunkter, vilket vi inte sett lika tydligt förut. Vi kan egentligen hitta etiska aspekter i vad vi än arbetar med, både när det gäller egna ställningstaganden och i handling. Vi känner också att det är viktigt att reflektera kring det etiska perspektivet i alla ämnen. Något som då också berördes var hur det etiska perspektivet kan skilja sig mellan olika människor beroende på deras normer och värderingar. Detta beroende bl.a på kultur.

• Genom att låta barnen/eleverna få uppleva och se sin del i kretslopp och påverkan på naturen har vi en önskan om att, i vår kommande yrkesroll, ge dem en förståelse för vad deras handlanden i vardagen får för konsekvenser för samhället och naturen. Hur skulle detta arbete kunna se ut?

• Sett till de olika perspektiven som Susanne Klaar (muntlig kommunikation; 2010-02-25) talade om; Naturvetenskap, Naturestetik och Naturetik, kan vi känna att de första två är mer automatiserade hos oss. Vi reflekterar mer spontant kring dessa ur ett lärandeperspektiv, vilket får oss att se vikten av att automatisera och synliggöra det etiska perspektivet hos oss själva både i reflektion och handling.

• Vi diskuterade också kring människors värde kontra djurens, vilket skapade många intressanta reflektioner; Vad har vi egentligen för rätt att döda djur? Beror det på syfte? Vad för slags djur? Är det t.ex. mer rätt att döda en snigel än en hund?

Detta är ett axplock från våra diskussioner idag. Etik är ett intressant ämne som skapar många diskussioner där vi, framförallt, får lära oss mycket om varandra. Vi får också utmana våra egna värderingar och ställningstaganden när de ställs mot andras, vilket vi tror är nyttigt.

Intervju om flyta - sjunka

Jag har liksom Åsa gjort min intervju med några första klass elever idag och fick liknande tankar när jag gick igenom intervju svaren. Eleverna hade på olika vis i sin hemmiljö själva undersökt saker som sjönk eller flöt, oftast i samband med badande.

Eftersom jag känner eleverna sedan förra terminen var det intressant att höra vad de hade prövat om det sjönk eller flöt. En elev som målar mycket hade använt olika sorters papper till att göra båtar av. Hon konstaterade att papper som tar åt sig mycket färg sjönk fortare. Här kan man se hur de binder upptäckter till sin erfarenhetsvärld tycker jag.

Ginner och Mattsson (1996) nämner i kapitel 4 om konstruktivismen hur tidigare uppnådd förståelse aktualiseras genom de undersökningar eleverna får göra i skolan och hur förståelsen inte alltid stämmer med vad läraren tänkt att de ska lära sig. Det är alltså lärarens roll att lyssna på och iaktta eleverna för att på så sätt få en uppfattning om hur eleverna tänker på och uppfattar saker.

Jag hade också väldigt roligt när jag gjorde intervjun, barn är härliga att lyssna på och de kommer med slutsatser om saker som jag aldrig tänkt på själv. Mycket givande!

Reflektioner utifrån intervju!

Idag har jag varit ute och gjort intervjuer i en första klass utifrån vårt valda fenomen "flyta- sjunka", och frågade barnen varför de tror att vissa föremål flyter medan andra sjunker.

Utifrån elevernas funderingar som visade sig skilja sig åt en del, reflekterar jag över hur viktigt det faktiskt är att ta reda på barns/elevers förkunskap om det man ska arbeta med. Vissa elever kopplade ihop "flyta-Sjunka" med när de simmat med armpuffar eller andra flytgrejer, medan andra tänkte mera på olika föremål och dess storlek och tyngd.

Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godèe (2008) menar att det är viktigt att lyssna noga på barns påståenden. Barn menar de knyter an olika fenomen till sin vardagserfarenhet.

Det var väldigt roligt att göra intervjun, och det ska bli spännande att höra vad ni andra har fått funderingar under era intervjuer!

Tankar kring bl.a. Arkimedes princip

Idag efter handledningen kände jag att det var mycket som ”klickade” hos mig i fråga om vårt valda fenomen i förhållande till de begrepp vi ville ta upp inför handledningen. Jag vet inte hur ni andra kände men nu ser jag tydligare sambanden och förstår vikten av att jag får en fördjupad kunskap inom varje begrepp.

Densiteten (mängd/volym) är ett sådant avgörande begrepp, likaså ”Arkimedes princip”. ”Om ett föremål ska kunna flyta måste det tränga undan samma mängd vatten”; Ett föremål som då väger 5kg måste alltså tränga undan 5kg (liter) vatten. Ett föremål kan också maximalt tränga undan sin volym i vatten, vilket gör att ett föremål med lägre densitet tränger undan mer vatten i förhållande till sin vikt och har därför lättare att flyta.

Ett föremål på 5kg som har hög densitet tränger då inte undan lika mycket vatten som ett föremål som väger 5kg men har låg densitet och alltså större volym. Krister jämförde en metallkula med en kork där båda vägde lika mycket; en metallkula på 5kg blir, till volymen, mindre än en kork på 5kg, vilket gör att korken på grund av sin volym tränger undan mer vatten och på så vis har lättare att flyta. Metallkulan kan då inte, på grund av sin lilla volym och då höga densitet, tränga undan en vattenmängd så att den uppnår 5kg, vilket gör att den sjunker. Går detta att förstå?? Det var i alla fall det exemplet som gjorde att jag förstod. Innan har jag vetat vad principen gått ut på men inte riktigt greppat det och nu kände jag även vikten av att ha en förståelse för begrepp som t. ex. densitet.

I våra funderingar kring lektionsupplägg så har vi valt ett innehåll som jag känner mig nöjd med men visst blir man sugen på att prova så mycket annat i lite högre åldrar också!? Det vore kul att prova på luftballongsexperimentet eller att se hur ett och samma föremål flyter i olika vätskor…kanske något att prova på i framtiden?

Gemensamma funderingar

Efter handledningen idag känner vi att vi fått lite mer förståelse kring framförallt Arkimedes princip och vad som krävs för att ett föremål ska flyta. Krister pratade också mycket om Kraft (Newton) och Tryck – hur kraft fördelas på en yta (Newton/ m2). Vi fick även med oss många tips på experiment och övningar att genomföra.

Trots att fenomenet ”flyta-sjunka” inte handlar om just vatten, utan lika gärna kan handla om luft eller andra vätskor känner vi, mer och mer, att vårt fokus kommer att ligga på just vatten för att det ska bli lättare för barnen/ eleverna att få en grundförståelse.

Upplägget för de olika undervisningstillfällena i förskola och skola kommer att följa ungefär samma mönster;
1. Hypotes (vilka föremål de tror flyter respektive sjunker och varför de tror det)
2. Praktiskt genomförande/ experiment
3. Diskussion och dokumentation

Genomförandet kommer självklart att skilja sig åt beroende på barnens/ elevernas ålder.

I förskolan tänker vi oss att barnen ska få undersöka bland en rad olika föremål, vilka som flyter respektive sjunker. Vi vill här arbeta med en mindre grupp barn för att varje barn ska få möjlighet att prova och undersöka ordentligt.

I skolan tänker vi oss samma utgångspunkt; att de ska få prova vilka föremål som flyter/ sjunker. Efter detta vill vi även utmana dem genom att låta dem få forma lera så att den flyter, i förhoppning om att de även ska inse att föremålets form/ konstruktion har betydelse i frågan om det flyter eller sjunker.

Detta är dock våra tankar hittills. På onsdag genomför vi intervjuer med barnen i skolan där vi kommer fråga dem varför de tror att vissa saker flyter medans andra sjunker. Utifrån deras förförståelse kommer vi sedan att utforma våra lektionsplaneringar.

Tankar inför handledning

Inför handledningen på Måndag 22/2 vill vi beröra bl.a. följande områden:

• arkimedes princip
• tryck
• värme
• densitet
• friktion
• aggregationstillstånd

Vi känner det viktigt att fördjupa oss i dessa områden så att vi lättare kan möta barnens frågor.

lite astronomi :)

Här kommer en länk till en film som jag tycker är så intressant då den, i alla fall hos mig, ger andra perspektiv på jorden och vårt solsystem i förhållande till universum. Jag vet att den egentligen inte har något med vårt valda tema att göra men jag tycker att den är så bra!

I Kursplanen för Naturorienterade ämnen och framförallt Fysik står det bl.a att ”Eleven, i slutet av det nionde skolåret, skall […] beträffande natur och människa […] ha kunskap om universums, jordens, livets och människans utveckling,” samt ”Fysiken innefattar studiet av objekt vars storlek omspänner en skala från de största avstånden i universum till de minsta beståndsdelarna i atomen.”

I denna film får man verkligen en annan bild av de stora avstånden i universum! Tänk vilken liten del vi är i detta stora!

http://www.youtube.com/watch?v=17jymDn0W6U

/Jenny

Intressanta länkar

Eftersom vi har valt det tema vi har till vårt arbete sökte jag lite på nätet om detta, hittade då en intressant artikel publicerad i tidningen Förskolan nr 07/2007 den handlar om hur man på en förskola har jobbat med vatten och densitet.

Artikeln finns att läsa här:
http://www.forskolan.net/main.asp?articleid=379123&categoryid=3757&articleoutputtemplateid=94&articlestateid=2

Kan också tipsa om en sida döpt till "Fråga proffessor vatten". Där finns lättförståliga svar på frågor om vatten med förklaringar som skolelever kan ha nytta av.
Adressen är:
http://www.uvc.uu.se/professorvatten/fragelada/faq.asp

Hoppas detta kan komma till användning.
/Anna

Tips experiment flyta- sjunka flaska!

Här kommer en länk till en sida där man gjort ett sjunka -flyta flask experiment. http://forskollarare.blogspot.com/search/label/vatten . Man tar en stor pet-flaska och plockar ut småsaker som läggs i flaskan sedan fylls flaskan med vatten, men inte riktigt ända upp och korken skruvas på. Flaskan läggs på tvären för att se vilka saker som flyter - sjunker. Jag testade detta hemma med mina barn som tyckte det var mycket intressant och frågor dök genast upp! Wickman & Persson (2009) menar att det är viktigt att tänka på att välja föremål som barn/elever har erfarenhet av, och i så stor utsträckning som möjligt använda sådant som de har hemma.

"Flyta - Sjunka"

Efter dagens genomgång av examensuppgift 1 valde vi ämnet "Flyta-Sjunka". Ämnet är något som vi känner är intressant och som vi gärna fördjupar oss i.

Vi känner att ämnet knyter an till barnens/elevernas erfarenhetsvärld då vi bor i en stad vid vatten samt att fenomenet "flyta-sjunka" tycks vara något som fascinerar både yngre barn och lite äldre elever. I våra diskussioner upptäckte vi också att det finns mycket att undersöka kring "Flyta-Sjunka" för att barnen/eleverna ska kunna få en förståelse för detta fenomen.

Nyckelorden i vårt arbete kommer att vara: Arkimedes princip, Tryck, Värme, Densitet.

Utgångspunkter i undervisningen 2010-02-08

Yoon, och Airi Onchwari (2006) framhåller att didaktiken är viktigast och att det bör vara utgångspunkten i undervisningen. De betonar dock att läraren behöver ha en viss ämneskunskap, samt att det är viktigt att vara en skicklig pedagog och att kunna ställa de rätta frågorna. Författarna framhåller de 5 E:na som viktiga delar i undervisningen och understryker även lekens betydelse för lärandet samt vikten av en utforskande miljö.

Till skillnad från Yoon, och Airi Onchwari (2006) så förespråkar Garbett (2003) att lärare måste ha en djup ämnesteoretisk kunskap. Lärare som har en djup ämneskunskap har lättare att ställa meningsfulla och lämpliga frågor. Garbetts (2003) förhoppning är att lärare i tidiga åldrar ska bli mer utbildade i naturvetenskap. Ju bättre kunskap de har om ämnet desto mer ökar deras självförtroende och deras förmåga att undervisa.

Vi anser att ämnesteori och ämnesdidaktik bör gå hand i hand och en kombination av dessa är det ultimata för att främja elevers lärande.

Yoon och Onchwari (2006) tar upp tre nyckelord;
• Utvecklingsmässiga metoder
• 5E-modellen (engagemang, undersökande, förklarande, laborerande, utvärdering)
• Frågeställande

Yoon och Ochwari hävdar att lärare som undervisar yngre barn inte behöver vara experter på naturvetenskap utan kan utgå från ovanstående tre punkter då detta ger en grund till att skapa en stimulerande miljö för barnen att utöva naturvetenskap.

Det är viktigt att utgå från barnens naturliga sätt att lära, att barn är nyfikna och har en vilja att utforska. Varje barn interagerar med den kringliggande miljön på ett unikt sätt. Yoon och Onchwari menar då att leken är det bästa och naturligaste sättet att lära samt att barnens intresse är en god utgångspunkt. De poängterar även vikten av att se till barnens olika lärstilar och menar då att undervisningen bör utgå från flera eller alla sinnen för att kunna tillgodose så många som möjligt.

En utgångspunkt bör även vara elevernas förförståelse och Yoon och Onchwari anser då att läraren bör ha en förståelse för den sociala och kulturella kontext som barnen kommer ifrån. Detta för att kunna möta barnen på deras nivå. På så vis blir det meningsfullt lärande.

I undervisningen skall miljön inspirera eleven/barnen till att utforska och ställa frågor. Läraren ska finnas till hands som handledare och vägleda barnen.. Yoon och Ochwari talar om att läraren bör vara “Inquiry-oriented”; ´att aldrig tala om varför utan ställa utmanande och vägledande frågor.

Vi kan känna att Yoons och Onchwaris tankar stämmer väl överens med de tankegångar som vi har i vårt arbete. Samtidigt anser vi att ämnesteorin, som står i fokus i Garbett (2003), inte får hamna i skymundan. Som lärare är det viktigt att både ha en teoretisk och didaktisk grund att stå på. Detta skapar en trygghet och en kvalitet i undervisningen.

Didaktiska begrepp 2010-01-29

Naturvetenskap: Vi har tidigare inte tänkt på att naturvetenskap innefattar så mycket. För att definiera naturvetenskapsbegreppet använder vi oss av Sjöbergs (2005) 4 argument; ekonomi, kultur, demokrati samt nyttoargument.

Naturvetenskap kan ses antingen som en del av vårt kulturarv eller ett vetenskapligt sätt att försöka förstå och skapa mening i tillvaron, det är något som även Sjöberg (2005) påtalar. Wickman och Persson (2009) lägger även till det moraliska argumentet. Vi tror att många elever inte har fått med sig nyttoaspekten och argumentet att naturvetenskapen är ett kulturarv och hör till demokratin utan i skolan har eleverna mest hört ekonomiargumentet och att de behöver det för att kunna läsa vidare, därav tror vi att eleverna lätt uppfattar naturvetenskap som ett tråkigt ämne som de inte ser meningen med.

Teknik: Är en viktig del av vår vardag. Ginner (1996) menar att tekniken är konstgjord och skapad av människan. Teknik är så mycket som vi tror att människor till vardags inte tänker på till exempel tekniskutrustning, hjälpmedel, penna, kläder och mycket mer. Teknik kan av den anledningen vara svår att definiera. Vi tänker att teknik även skulle kunna vara hur vi använder olika föremål. Vi tycker att Ginner definierar teknikbegreppet på ett bra sätt då han skriver att ”teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter människan utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”.

Anna- Stina Ahlrik (muntlig kommunikation 2010-01-28) benämnde teknik som ”know how” medan hon benämnde naturvetenskapen som ”know why” Vi anser att dessa två är beroende av varandra. Andersson (2008) skriver om ”system NTS”, ur kopplingar mellan natur, teknik och samhälle är viktiga för en hållbarutveckling. Vi tänker att det då borde vara en grund för hur lärare lägger upp sin undervisning.

Ämnesdidaktik: Andersson (2008) skriver också om att man som lärare både måste fokusera på delar och helhet, då det både krävs specialiserat kunnande samtidigt som det måste sättas in i ett sammanhang för att ge en större förståelse för naturvetenskapen. I såväl förskolan och skolan anser vi att lärarna borde titta mer på läroplaner och kursplaner under planeringen av innehållet i undervisningen. Vi ser även att lärarna på de olika enheterna borde samarbeta mer för att få en röd tråd genom hela undervisningsprocessen i naturvetenskap. Nyckelordet som vi ser för ämnesdidaktiken och som även nämns i de flesta böckerna är integrering av flera ämnen i undervisningen och vi tror att tema skulle kunna vara ett bra arbetssätt. Det har dock riktats en del kritik mot tema arbeten då det kan ge en ytlig kunskap. Vi tror ändå att lärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur eleverna tar till sig kunskaperna. I ämnesdidaktiken är, enligt Sjöberg (2005), vad, hur och varför centrala frågor. Vi tycker att det är viktigt att läraren funderar över vilka val den gör och även kopplar undervisningen till vardagen och det omkringliggande samhället.

Ämnesteori: Vi ser att läraren behöver ha goda kunskaper i ämnet för att kunna undervisa inom ämnet. Wickman och Persson (2009) ger ett exempel på två olika lärare med olika kunskapsbas i botten. Båda kan ge en god undervisning och de menar att olika erfarenheter och förutsättningar hos läraren bidrar till en god undervisning.

Vi har även samtalat kring genus och teknik, ska man skilja pojkar och flickor åt i undervisningen eller hur anpassar man undervisningen för att passa alla?

Alla människor har olika förutsättningar och behov vilket gör att naturvetenskap och teknik kan ha olika betydelse från person till person, kultur till kultur. Vi tänker att det då även är viktigt att som lärare ha ett visst specialpedagogiskt förhållningssätt i undervisningen med eleverna för att möta alla elever.