Handledning 2010-03-11

Tankarna innan dagens handledning vad det gäller liv inom området flyta sjunka var fiskars och fåglars förmåga att flyta respektive sjunka. Efter förmiddagens samtal med Stellan insåg vi att vi var begränsade i våra tankegångar. Stellans fokus fanns vid vattenlevande organismer och hur dessa kan flyta respektive sjunka exempelvis

• Simblåsan hos benfiskar. Denna kan regleras så att den ställs in på ett speciellt djup – samma densitet som omgivande vatten.
• Hajar och andra sidan måste hålla sig i rörelse för att flyta men har hjälp av sin stora oljefyllda lever.
• Fett och späck kan också bidra till bättre flytförmåga t.ex. valar.
• Vissa djur som t.ex. sköldpaddan utnyttjar också mängden luft i lungorna för att reglera nivån i vattnet.
• Gelatinösa djur som maneter består till största del av vatten och ligger på så vis nära vattnets densitet.
• Vi har under handledning fått bekanta oss med ett för oss helt ny typ av bläckfisk (Nautilus – Pärlbåt) Denna i likhet med ortoceratiten har en snäcka innehållande luftkamrar där lufttrycket regleras.
• Stellan diskuterade också begreppet bärplan som kan vara avgörande för i vilket tempo djuret sjunker.

Vi vill tacka Stellan för en givande handledning som gav oss mycket tänkvärd fakta och nyfikenhet kring ämnet.

"Isdans"

Jag gör en liten avstickare ifrån vårt flyta/sjunka ämne eftersom jag vill berätta vad som hände när jag och min femåring var på väg till förskolan igår. På insidan av bilens ruta hade iskristaller bildats och min femåring kommenterade dessa med att de såg ut som ”dansande flickor”, de var verkligen vackra där de glittrade i solen och jag hoppas att mitt foto kan göra dem lite rättvisa.

Denna händelse på morgonen fick mig att börja fundera över iskristaller och deras former, det visade sig att vi då kommer in i både naturkunskap och matematik, vilket kan vara intressant då vi läser båda dessa kurser. Snöflingan har så kallat fraktal mönster vilket är ett mönster, om jag förstått rätt, där samma form upprepas gång på gång. Ett exempel på detta är ormbunkens blad. Det finns mer att läsa om detta på: http://home.student.uu.se/kahu4672/html/fraktal.htm
Jag hittade också tips på hur man kan studera snöflingor och hur man kan göra egna snöflingor:

Studera snöflingor
Det här behöver du:
en glasskiva
hårspray (aerosol inte pump)
snö
Förvara glasskivan och hårsprayen i frysen tills du behöver dem. De måste vara kalla.
Spraya sedan det kylda glaset med hårsprayen och gå ut och låt några snöflingor falla på glaset.
Tag sedan in glaset och låt det ligga i rumstemperatur i c:a 15 min.
Nu har du ett permanent avtryck av snöflingorna.
Vill du studera dem på nära håll kan du använda förstoringsglas eller mikroskop.

Gör dina egna "snöflingor"
Det här behöver du:
glycerin, vatten, diskmedel, bunke, matsked, tesked och ståltråd
Böj till ståltråden så att den bildar en cirkel (10 cm i diameter) med ett handtag.
Blanda 5 tsk glycerin, 1 msk diskmedel och 3 matskedar vatten i bunken och rör om.
Doppa ståltråden i blandningen så att det bildas en hinna.
Lägg ståltråden i frysen. Några timmar senare skall du kunna se en jättestor snöflinga.
Använd förstoringsglas för att se de små detaljerna.

Dessa idéer hittade jag på: http://home.student.uu.se/kahu4672/html/iskristall.htm Ytterligare en intressant förklaring av iskristaller fanns på : http://www.linnaeus.uu.se/online/fysik/mikrokosmos/fyiskrist.html där det förklarades så här: ”Snöflingan (eller iskristaller) är synbara exempel på hur naturligt ordnade strukturer kan uppstå. Då vattnet fryser ordnar vattenmolekylerna in sig i ett särskilt mönster, en så kallad kristallstruktur. Vattenmolekylerna ordnar in sig i förhållande till varandra efter den elektriska laddningsfördelningen i vattenmolekylen.
Eftersom det finns många olika konfigurationer som ger låg energi så är inte mönstret fixt. Detta märker du om du jämför ett antal snöflingor. Du hittar sällan två som har samma mönster, men alla har välordnade mönster.” Jag hoppas att ni kan finna detta lika intressant som jag. Tänk vad mycket det kan komma ur en femårings funderingar kring isen på bilfönstretJ

Densitet och tryck!

Hittade här en sida med bra förklaringar till bla. densitet och tryck http://skolarbete.nu/skolarbeten/varme-och-tryck/

Densitet:
Här förklarara man densitet med hjälp av en hårt eller löst packad snöboll. Har man två lika stora snöbollar där den ena är löst packad medan de andra är hårt packad, kan man säga att den hårt packade snöbollen har högre dencitet än den löst packade.

Detta exempel tyckte jag var enkelt att förstå! Jag tror också att det kan vara ett bra konkret exempel att ta till om man ska försöka att förklara begreppet densitet för yngre elever. Anna-Stina Ahlrik talade i sin föreläsning 8/2-10 om att det är bra att välja enkla vardagsnära exempel.

Tryck:
Här talar de om att man känner trycket i vattnet när man dyker och att det känns som att man blir ihoppressad och får ont i öronen. Trycket blir alltid starkare ju längre ner man dyker. Man använder enheten Newton (N) för tryck.

Intressant länk

http://www.fysik.org/Website/fragelada/index.asp?keyword=fysik%2C+f%F6rst%E5else+av

Hittade denna länk på nätet och fann innehållet lite intressant. Det är alltså en sida som heter "Resurscentrums frågelåda", där man kan få svar på frågor kring naturvetenskap. En fråga är från en lärare som ska förklara Arkimedes princip för sina elever i årskurs 2, då eleverna undrar varför båtar kan flyta medans många andra saker sjunker.

"Mål, bedömning och utvärdering", 2010-03-01

Vi diskuterade kring begreppen Formativ och Summativ bedömning och kände att det ena inte får utesluta det andra. Som vi tolkat det sker den formativa bedömningen kontinuerligt, att återkoppling sker under arbetets gång där eleverna är aktivt inblandade. Summativ bedömning görs, å andra sidan, i slutet av en aktivitet, ett arbetsområde eller termin.

Summativ bedömning kommer vi, som vi ser det, aldrig ifrån och det är heller inget negativt. Viktigt är dock att det finns balans mellan de båda. Vi känner att den formativa bedömningen blir ett redskap som kan stödja både elev och lärare mot en fortsatt utveckling då återkopplingen/ responsen som sker under arbetets gång ger läraren en möjlighet att se och utmana varje individ. I samtalsguiden (skolverket, 2008) som vi läst inför dagens föreläsning samt i Astrid Petterssons föreläsning talas det om att läraren ”måste ge eleverna möjlighet att visa olika kvaliteter i sin kunskap”. Formativ bedömning blir då ett hjälpmedel i detta arbete.

Vi diskuterade också kring vikten av ett gemensamt kollegialt bedömningsspråk för att bli medvetna om och få utbyte av varandras tankar.

Vi förstår nu vikten av att kunna bryta ner läroplans- och kursplansmål så att de blir utvärderingsbara. På detta sätt kan vi lättare synliggöra, både för oss själva och eleverna, vilket mål som ska uppnås och vad vi ska bedöma? Vi tycker också att det är viktigt att lärare använder olika metoder för att kontrollera kunskap, inte bara prov och skriftliga uppgifter.

Utifrån det vi fått med oss idag känner vi att vi, i vårt arbete ”flyta-sjunka”, ska ta oss en närmare titt på våra konkreta mål så att dessa verkligen är utvärderingsbara.

Tankar efter min intervju.

Efter mina intervjuer igår märker jag att den allmänna förståelsen kring ”flyta-sjunka”-fenomenet var att ”lätta saker flyter medan andra sjunker”. En tjej uttryckte dock att ”saker som innehåller luft flyter…ja…som en badring du vet”, vilket jag tyckte var en bra iakttagelse. Detta var dock det enda svar som jag fick där eleverna inte pratade om lätta kontra tunga saker. Vad roligt att ni fått andra svar! :)

Med elevernas svar i bakhuvudet känner jag mig nöjd över att vi tänkt utmana barnen med ”lerexperimentet” också då jag tror detta kan vidga deras syn och ge dem en tanke om konstruktion och form också.

Jag tycker precis som ni andra att inledande intervjuer är väldigt givande då jag får en annan bild av elevernas förförståelse och intressen. På detta sätt har jag en utgångspunkt från vilken jag kan utmana barnen till ny och fördjupad kunskap (proximala zonen). Wickman och Persson (2008) skriver att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, vilket vi också kan läsa i läroplanerna. Genom att göra intervjuer med barnen/eleverna tror jag att jag också tydligare kan se deras förutsättningar och behov och arbeta utifrån och mot dessa.

"Undervisning, etik, samhälle" 2010-02-25

Utifrån Ginner (1996), Andersson (2008) och även Susannes föreläsning har vi idag diskuterat kring olika områden:

• Det blir tydligt att NO har många etiska beröringspunkter, vilket vi inte sett lika tydligt förut. Vi kan egentligen hitta etiska aspekter i vad vi än arbetar med, både när det gäller egna ställningstaganden och i handling. Vi känner också att det är viktigt att reflektera kring det etiska perspektivet i alla ämnen. Något som då också berördes var hur det etiska perspektivet kan skilja sig mellan olika människor beroende på deras normer och värderingar. Detta beroende bl.a på kultur.

• Genom att låta barnen/eleverna få uppleva och se sin del i kretslopp och påverkan på naturen har vi en önskan om att, i vår kommande yrkesroll, ge dem en förståelse för vad deras handlanden i vardagen får för konsekvenser för samhället och naturen. Hur skulle detta arbete kunna se ut?

• Sett till de olika perspektiven som Susanne Klaar (muntlig kommunikation; 2010-02-25) talade om; Naturvetenskap, Naturestetik och Naturetik, kan vi känna att de första två är mer automatiserade hos oss. Vi reflekterar mer spontant kring dessa ur ett lärandeperspektiv, vilket får oss att se vikten av att automatisera och synliggöra det etiska perspektivet hos oss själva både i reflektion och handling.

• Vi diskuterade också kring människors värde kontra djurens, vilket skapade många intressanta reflektioner; Vad har vi egentligen för rätt att döda djur? Beror det på syfte? Vad för slags djur? Är det t.ex. mer rätt att döda en snigel än en hund?

Detta är ett axplock från våra diskussioner idag. Etik är ett intressant ämne som skapar många diskussioner där vi, framförallt, får lära oss mycket om varandra. Vi får också utmana våra egna värderingar och ställningstaganden när de ställs mot andras, vilket vi tror är nyttigt.