Varför kan båtar flyta?

Under redovisningen fick vi en fråga om varför båtar kan flyta och vi började då att diskutera kring att man inte bara kan räkna in densiteten av det material som båten är gjord av utan också räkna med den luft som finns i båten, vilket gör att båtens hela densitet blir lägre än vattnet. Utifrån ett inlägg som Malin lagt in hittade jag denna förklaring som kanske kan vara till hjälp:

"Hur kan båtar av järn flyta? Jo, de flyter eftersom det finns utrymmen i båten som innehåller luft. Luften väger mycket lite, så medeldensiteten kan vara mindre än vattnets. [...] Det är alltså medeldensiteten som är avgörande, inte densiteten av det material farkosten är gjord av. Föreställ dig en innerslang av gummi. Om den inte innehåller någon luft, så sjunker den i vattnet. Om du pumpar luft i slangen så väger den lika mycket (den väger i själva verket lite mer), men volymen ökar mycket. Densiteten är ju massa/volym, så densiteten minskar. När densiteten blir mindre än vattnets densitet så flyter slangen. Det är samma sak med en båt. Även om båten är gjord av järn (som har hög densitet och sjunker), så finns det utrymmen i en båt som innehåller luft (t.ex. kaptenens hytt). Så länge vattnet hindras komma in i dessa utrymmena flyter båten. Om det däremot kommer in vatten, t.ex. genom att båten kantrar, så sjunker båten." (Hämtat från http://www.fysik.org/Website/fragelada/index.asp?keyword=Arkimedes+princip, 2010-05-05 )

Hoppas att detta kunde ge en tydligare förklaring!

Utvärdering

För att bedöma barnens och elevernas måluppfyllelse använde jag mig både av formativ och summativ bedömning, vilket ju faller sig ganska naturligt. Framförallt var våra mål utformade på ett sådant sätt den formativa bedömningen var mycket viktig.

Förskolan

Våra mål:

Vara delaktiga i experimentet.
Se att vissa föremål som flyter respektive sjunker.

Under själva aktiviteten var flickorna till en början ganska blyga men när vi bekantat oss lite med varandra var samtliga delaktiga och engagerade i experimentet. Det var också mycket tydligt att de fick många aha-upplevelser när de såg att vissa saker flöt och andra sjönk, framförallt när utfallet blev ett annat än vad de först trott som exempelvis med äpplet, som de trodde skulle sjunka men som flöt. Det var roligt att se.

När jag kom tillbaka till förskolan några veckor efter att jag genomfört aktiviteten var det roligt att höra vad barnen fått med sig av tillfället. Jag tog fram sakerna som vi undersökt och frågade först om de kom ihåg vad vi hade gjort, ”Ja, vi höll på med vatten” sa en av flickorna. Sedan frågade jag dem vad som hände när vi släppte ner sakerna i vattnet. ”Några saker flöt och andra saker sjunkte!” var ett av svaren jag fick samt ”Några hamnade uppe och några nere” var ett annat svar. Utifrån detta ser jag också att de börjar att anamma själva begreppen flyta och sjunka, vilket är positivt.

Flickorna var också denna gång mycket entusiastiska och uttryckte att de tyckte att det varit roligt med experimentet. Jag kan därför känna att det hade varit roligt att fortsätta detta arbete med att exempelvis låta dem få prova på experimentet med leran som vi genomförde i skolan. Jag tror också att det sedan hade varit roligt att fortsätta arbetet utifrån de vattenlevande djur som vi fokuserat på när vi arbetat med ämnesteorin.

Skolan

I skolan var detta våra mål:

Eleverna ska kunna genomföra experimenten.
Begynnande förståelse för varför vissa saker flyter och andra sjunker utifrån följande tre områden:

• om föremålet är tungt eller lätt

• föremålets material
  

• föremålets form

Jag såg mycket av måluppfyllelse i själva lärandetillfället genom att eleverna var mycket aktiva vid genomförandet av experimentet samt att de, i diskussionerna, också började diskutera kring den tre områdena i vårt mål.

När jag sedan kom tillbaka efter cirka två veckor använde jag mig av vår Concept Cartoon som diskussionsunderlag och detta var några av de svar jag fick:

Kring påståendet

”Lätta saker flyter. Tunga saker sjunker.”

- Nej, för en stor båt är ju tung.

- Det beror på vad den är gjord av.

- Ja, det är rätt. Jo, för att vattnet orkar inte att hålla upp tunga saker men lätta saker orkar det.

”Saker med luft i flyter.”

- Ja, för det är lätt så vattnet kan bära den.

- Vissa saker, för allt har ju luft i sig.

”Stora saker sjunker. Små saker flyter.”

- Beror på om de är lätta eller tunga.

- Nej, för en jättestor båt sjunker inte och en liten båt sjunker inte heller.

Jag tyckte personligen att Concept Cartoon var ett väldigt bra redskap att ta till och kunna luta sig mot. Genom att utgå från något konkret kändes det som att eleverna hade lättare för att resonera och uttrycka sina tankar. De spånade vidare utifrån de olika påståendena, vilket gjorde att många roliga och intressanta funderingar kom fram.

I de inledande intervjuerna var elevernas svar mest ”lätta saker flyter, tunga saker sjunker”, vilket jag tycker är intressant vid en jämförelse med deras tankar under och efter experimentet. Här ser jag att deras tankegångar har breddats och att de exempelvis börjar fundera kring begreppet densitet, även om de inte har just detta uttryck. Kanske vore det ett alternativ till fortsättning – att arbeta med densitet-begreppet?

Reklektioner efter genomförande av "flyta-sjunka"-experimentet

Hur gick det?

• Skola
  

Eleverna fick först ställa en hypotes kring samtliga föremål; Vad tror flyter och vad tror ni sjunker? Jag hade då lappar där det stod ”flyter” och ”sjunker” på där de fick placera föremålen vid, enligt deras tankar, rätt lapp. (se bild)

Det kändes givande att arbeta utifrån en hypotes då vi, under experimentets gång, jämförde resultat och diskuterade kring utfallet i förhållande till den. Eleverna fick, på så vis, något konkret att diskutera kring samt att de tydligare kunde jämföra sina tidigare tankar med sin nyvunna upptäckt.

Elevernas resonemang kom hela tiden tillbaka till de tre områdena i vårt mål:

• Om föremålet är lätt eller tungt

• Föremålets form

• Föremålets material

En viktig tankeställare för mig var hur viktigt det är att jag kan uppfatta och se den kunskap som eleverna förmedlar. Exempelvis förklarade de ofta att ”den flyter för att den är av plast”, ”den sjunker för att den är av metall” eller ”den flyter för den ser ut som en båt”, vilket gjorde att jag fick sammanfatta deras tankar och ge dem uttrycken form och material.

Jag kände att vi hade gjort en bra och väl anpassad planering där eleverna gavs mycket utrymme att uttrycka egna tankar och diskutera med varandra. En lärdom för mig var också att se hur mycket lärande som barnens egna diskussioner ger, hur mycket de kan lära av och med varandra.

• Förskola

Även här anser jag att vår planering var väl anpassad då barnen inte hade samma förmåga att diskutera kring resultat. Det gick bra för dem att ställa en hypotes och de var väldigt ivriga att se resultaten. Efter detta var det mest bekräftelse och konstateranden av resultatet som var aktuellt; ”Den flöt!” alt. ”sjunker!”. Det var roligt att se barnens reaktioner när deras hypotes inte stämde med utfallet. Jag försökte då att få fram någon slags diskussion men det var svårt, de konstaterade bara resultatet. I slutet lät jag dem få prova och undersöka helt själva och det tyckte de var roligt.

Barnen trodde att äpplet skulle sjunka men "det flöt!"

Teknik

Fokus i detta inlägg kommer att ligga på förskoleverksamheten, både den där jag gör mina fältstudier men även kring sådant som jag sett på andra förskolor i min hemkommun. I och med denna kurs kan jag nästan inte undvika att se tekniken i det mesta, vilket är roligt då jag innan nästan inte reflekterat över vad som finns eller vilka möjligheter vi har att arbeta med teknik på förskolan.

På förskolan där jag gör mina fältstudier är de duktiga på att ta tillvara på de resurser som samhället ger, vilket jag i och för sig tycker att de flesta förskolor är. De tar tillvara på gamla material som barnen kan undersöka och arbeta med. På denna specifika förskola har de bland annat gjort olika konstruktioner med flaskor (se bild) och färgat vatten där barnen kan undersöka och observera vad som händer med vattnet. De har tagit tillvara på gamla däck som de har undersökt och även jämfört deras olika mönster (se bild). Av det jag kan se anser jag att mycket handlar om att skapa frågeställningar och nyfikenhet hos barnen genom olika konstruktioner.


I verkstaden, likväl som i ”byggen” finns det mycket olika material som tillåter barnen att konstruera och undersöka och det märks tydligt att den underliggande tanken är att det ska ske på barnens villkor, utifrån deras intressen. Den nya idén är nu att skapa en teknikverkstad, vilket jag vet finns på andra förskolor i kommunen, där barnen får möjlighet att undersöka olika tekniska apparater samt experimentera och plocka isär.

Denna förskola och många andra försöker att ta hjälp av samhället och de resurser som finns att tillgå också utanför förskolan. Ginner och Mattsson (1996) skriver om samverkan med samhället och menar på att det, när det gäller teknik, främst handlar om ett ökat samarbete med företag och industri där studiebesök är ”en bra metod” (s.160). Jag vet exempelvis en förskola som var på soptippen på studiebesök för att se vad som hände där. Överlag tycker jag att det finns möjligheter att göra mer studiebesök där barnen får komma i kontakt med olika tekniska lösningar i närmiljön som man sedan kan arbeta kring på förskolan.

Baltazar är ett annat forum som många har fått upp ögonen för som resurs. Dit åker de både på studiebesök samt att de vänder sig dit för tips om hur de kan lägga upp arbetet på förskolan. Många förskolor och skolor har också köpt in lådor med material därifrån som går att använda i den dagliga verksamheten. Lådor som behandlar vissa teman som exempelvis ljud, ljus och vatten.

Skogen är också en annan resurs som förskolorna utnyttjar mycket där barnen får undersöka, bygga och leka, vilket inrymmer mycket kontakt med teknik. Promenader i närmiljön erbjuder också mycket tillfällen att studera teknik; konstruktioner, verktyg, hjälpmedel, fordon, vagnar etc. Jag tror att det är viktigt att använda samhället som resurs i teknikundervisningen då barnen/ eleverna får ett avbrott från den traditionella förskole-/ skolmiljön och hittar andra forum för lärande. För att få en djupare förståelse, och därmed kunskap om ett område, måste barnen/ eleverna bli motiverade och engagerade. Det är därför viktigt att teknikarbetet känns betydelsefullt, att det är något de kan relatera till och ha nytta av.

Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Tankar efter min intervju.

Efter mina intervjuer igår märker jag att den allmänna förståelsen kring ”flyta-sjunka”-fenomenet var att ”lätta saker flyter medan andra sjunker”. En tjej uttryckte dock att ”saker som innehåller luft flyter…ja…som en badring du vet”, vilket jag tyckte var en bra iakttagelse. Detta var dock det enda svar som jag fick där eleverna inte pratade om lätta kontra tunga saker. Vad roligt att ni fått andra svar! :)

Med elevernas svar i bakhuvudet känner jag mig nöjd över att vi tänkt utmana barnen med ”lerexperimentet” också då jag tror detta kan vidga deras syn och ge dem en tanke om konstruktion och form också.

Jag tycker precis som ni andra att inledande intervjuer är väldigt givande då jag får en annan bild av elevernas förförståelse och intressen. På detta sätt har jag en utgångspunkt från vilken jag kan utmana barnen till ny och fördjupad kunskap (proximala zonen). Wickman och Persson (2008) skriver att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, vilket vi också kan läsa i läroplanerna. Genom att göra intervjuer med barnen/eleverna tror jag att jag också tydligare kan se deras förutsättningar och behov och arbeta utifrån och mot dessa.

Tankar kring bl.a. Arkimedes princip

Idag efter handledningen kände jag att det var mycket som ”klickade” hos mig i fråga om vårt valda fenomen i förhållande till de begrepp vi ville ta upp inför handledningen. Jag vet inte hur ni andra kände men nu ser jag tydligare sambanden och förstår vikten av att jag får en fördjupad kunskap inom varje begrepp.

Densiteten (mängd/volym) är ett sådant avgörande begrepp, likaså ”Arkimedes princip”. ”Om ett föremål ska kunna flyta måste det tränga undan samma mängd vatten”; Ett föremål som då väger 5kg måste alltså tränga undan 5kg (liter) vatten. Ett föremål kan också maximalt tränga undan sin volym i vatten, vilket gör att ett föremål med lägre densitet tränger undan mer vatten i förhållande till sin vikt och har därför lättare att flyta.

Ett föremål på 5kg som har hög densitet tränger då inte undan lika mycket vatten som ett föremål som väger 5kg men har låg densitet och alltså större volym. Krister jämförde en metallkula med en kork där båda vägde lika mycket; en metallkula på 5kg blir, till volymen, mindre än en kork på 5kg, vilket gör att korken på grund av sin volym tränger undan mer vatten och på så vis har lättare att flyta. Metallkulan kan då inte, på grund av sin lilla volym och då höga densitet, tränga undan en vattenmängd så att den uppnår 5kg, vilket gör att den sjunker. Går detta att förstå?? Det var i alla fall det exemplet som gjorde att jag förstod. Innan har jag vetat vad principen gått ut på men inte riktigt greppat det och nu kände jag även vikten av att ha en förståelse för begrepp som t. ex. densitet.

I våra funderingar kring lektionsupplägg så har vi valt ett innehåll som jag känner mig nöjd med men visst blir man sugen på att prova så mycket annat i lite högre åldrar också!? Det vore kul att prova på luftballongsexperimentet eller att se hur ett och samma föremål flyter i olika vätskor…kanske något att prova på i framtiden?

lite astronomi :)

Här kommer en länk till en film som jag tycker är så intressant då den, i alla fall hos mig, ger andra perspektiv på jorden och vårt solsystem i förhållande till universum. Jag vet att den egentligen inte har något med vårt valda tema att göra men jag tycker att den är så bra!

I Kursplanen för Naturorienterade ämnen och framförallt Fysik står det bl.a att ”Eleven, i slutet av det nionde skolåret, skall […] beträffande natur och människa […] ha kunskap om universums, jordens, livets och människans utveckling,” samt ”Fysiken innefattar studiet av objekt vars storlek omspänner en skala från de största avstånden i universum till de minsta beståndsdelarna i atomen.”

I denna film får man verkligen en annan bild av de stora avstånden i universum! Tänk vilken liten del vi är i detta stora!

http://www.youtube.com/watch?v=17jymDn0W6U

/Jenny