Genomförandet av fenomenet flyta - sjunka på förskolan

Den 17 mars var jag på förskolan och genomförde experimentet flyta/sjunka tillsammans med två barn. Med mig hade jag antal saker som flyter respektive sjunker (en studsboll, en kula, ett äpple, kniv plast - metall, gaffel plast – metall, ett lock).

Barnen fick till en början känna på studsbollen och kulan och försöka klura ut om de skulle flyta eller sjunka. Det var svårt att få barnen att förstå begreppen flyta respektive sjunka vilket gav mig utmaningen att få barnen medvetna om vad flyta respektive sjunka innebär.

– Den gick ner (sa ett av barnen om kulan).

Jag försökte på att tydligt sätt få barnen uppmärksamma på att de föremål vi stoppade ner i vattnet antingen höll sig till ytan eller for ner till botten. Genom att konkretisera detta och tydligt visa barnen gav jag dem begreppen flyta respektive sjunka. Under experimentets gång blev det tydligt att barnen förstod begreppen och kunde använda dem vid rätt tillfälle.

– Den sjönk – den sjönk inte (sa samma barn lite senare).

Utvärderingen som jag gjorde ett par veckor senare gav ett positivt besked. När jag för barnen visade sakerna jag tidigare använt vid experimentet sa de båda snabbt att den flöt om studsbollen, och den sjönk om kulan. Jag vill påstå att barnen här fått med sig två helt nya begrepp samt att de har en ökad förståelse för att vissa saker flyter respektive sjunker. Jag upplever att de mål vi hade med experimentet har uppnåtts och att barnen har fått med sig ny erfarenhet.

Flyta/sjunka i skolan

Fredagen den 12 mars 2010 var jag ute på skolan och genomförde ett lärandetillfälle med elever i årskurs 1. Ämnet för dagen var naturvetenskap och innehållet var flyta/sjunka. För att alla elever i klassen skulle få delta delades de in i två grupper med 5 elever i varje.

Till lektionen hade jag tagit med mig ett antal olika föremål som flyter respektive sjunker då de placeras i vatten. Studsboll, ödla, innebandyboll, suddgummi, plastfat, plastkniv, decilitermått, plaststrips (gula pinnen), plastkork, krokodil och leksaksbil (tranformers). Jag hade även med mig lera som eleverna själva skulle forma så att den flöt.

Eleverna var aningen otåliga och ville komma igång så fort som möjligt. Eleverna fick i tur och ordning ta varsitt föremål och ge sitt förslag på om den flöt eller sjönk. Sedan fick de lägga föremålet i vattnet och se om deras antagande stämde.

Efter att alla föremål hade placerats i vattnet och vi fått svar på vad som flöt och vad som sjönk fick eleverna varsin bit lera som de skulle forma så att den flöt. Dessvärre löste leran upp sig i vattnet och var oerhört svår att forma så att den kunde flyta. Men vi lyckades i alla fall få en bit till att flyta.

Jag valde att inte göra lektionerna för långa då det i grupperna finns elever som inte har förmågan att koncentrera sig för länge på en och samma sak. Enligt Wickman (2008) lyckas en lärare fånga fler elevers intresse om inriktningen är ett tilltalande material, vilket jag uppfattar att lyckades vid det här tillfället.

När jag några veckor senare dök upp för att diskutera med eleverna kring vad vi gjort och vad de mindes från vårt experiment fick jag många härliga kommentarer. Eleverna kom alla ihåg vad jag hade haft med mig och vad som flöt respektive sjönk. Men varför flyter vissa saker medan andra sjunker? De tre orden vi fokuserade på vid vår planering av lärandetillfället var material, form och tyngd mindes de fast inte utifrån de begreppen.

Här följer några citat;
”En badboll flyter för den är lätt och fylld med luft.”
”En stor boll flyter, men en stor sten sjunker”.
”Några lätta saker är det hål i och då kommer det in vatten och de blir tunga och sjunker.”

Jag upplever att eleverna i de båda grupperna var väldigt positiva, intresserade och fick med sig nya erfarenheter utifrån lärandetillfället.